före och efter....
...här är mitt trädgårds-möbler-projekt. Tycker nog det blir bättre än innan. Hade ju tänkt slänga stolarna...
fast igår målade jag inget. Jag somnade efter jobbet en stund i soffan, sen handlade jag, sen blev jag hungrig och svängde för vi gatuköket och köpte med mig mat hem till alla...( mmm banta annan dag) och sen åkte jag ut te hästen, och sen hem lagom till Greys anatomy....
så var det med den dagen.
Idag är det ju VALBORGSMÄSSOAFTON! härligt. Vi ska till goda vänner och grilla, och så går vi väl bort till elden med så klart!
annars är jag rätt ojämn just nu, men för det första är det mkt oroligheter på mitt jobb, för det andra har jag lingonvecka och jag pendlar från topp-humör till döda-döda-döda-humör.
Nu blir det lite ledigt i helgen i alla fall, vilket verkligen verkligen kan behövas...
förresten, så har jag inte hört nåt om varken lungröntgen eller hjärtklappningarna, så jag antar det är psykiskt.....men inte desto mindre verkliga för det.
fast igår målade jag inget. Jag somnade efter jobbet en stund i soffan, sen handlade jag, sen blev jag hungrig och svängde för vi gatuköket och köpte med mig mat hem till alla...( mmm banta annan dag) och sen åkte jag ut te hästen, och sen hem lagom till Greys anatomy....
så var det med den dagen.
Idag är det ju VALBORGSMÄSSOAFTON! härligt. Vi ska till goda vänner och grilla, och så går vi väl bort till elden med så klart!
annars är jag rätt ojämn just nu, men för det första är det mkt oroligheter på mitt jobb, för det andra har jag lingonvecka och jag pendlar från topp-humör till döda-döda-döda-humör.
Nu blir det lite ledigt i helgen i alla fall, vilket verkligen verkligen kan behövas...
förresten, så har jag inte hört nåt om varken lungröntgen eller hjärtklappningarna, så jag antar det är psykiskt.....men inte desto mindre verkliga för det.
min äppel-buske!
j
ja du kära oslo-skånska....här skulle din man nog haft att göra åtminstone ett par dagar med en såg...
detta är alltså min oerhört vackra äppelbuske som en gång va ett träd men någostans för länge sen tappat bort stammen....verkligen för jäkla vacker va????
men eftersom ingen varit o klippt i den innan, så varför göra det nu? det är hundra tals äppel på den, men inte ätbara. tror jag inte i alla fall...herregud bott i snart sex år i detta hus men vet inte ens om det går att äta äpplena.
Hur som helst, bara för det, var jag tvungen att ta en bild på mitt ANDRA favorit-träd, nämligen min älskade hägg!
snart blommar den, och är så där vackert vit skimrande! bakom trädet står mitt lilla brygghus som jag vill renovera men inte vågar, för det bor stora hemska spindlar där inne tror jag. i alla fall EN som kom fram bakom en kartong.
Fast nu kom jag på att jag tvingade gubben att spreja radar där inne, så nu kanske det är så pass spindelfritt att jag vågar mig in!
i kväll var vi på speedway, första matchen för säsongen och vi vann. Härligt. Jag är väl inte galen så mycket i att se fyra cyklar åka runt runt, men det är stämningen runt omkring, kaffe i termos, speedwaystolar, den speciella lukten, atmosfären över lag som jag gillar....
Nu hade vi med alla ungar men det kanske vi inte har nästa match....dom ska ju kissas, de ser nån käka hamburgare och vips är dom så hungriga så dom kan dö, dom är törstiga, dom fryser alternativt är för varma, dom har tråkigt och säger efter varje heat, - är det slut snart, var det sista heatet? Sen är dom godis sugna....sen går vi hem och vi säger, kom ihåg nu te nästa gång att ni inte TYCKER det är så kul att gå på speedwayen....mmm. så blir det tisdag och genast är det tre pojkar här som ABSOLUT ska gå....
samma visa om och om igen. Lillfisen är nog den som har mest kul, han skrattar hela tiden och kollar in traktorerna...
nej nu ska den här gladmymlan dricka kvällskaffe!
natti natti
ja du kära oslo-skånska....här skulle din man nog haft att göra åtminstone ett par dagar med en såg...
detta är alltså min oerhört vackra äppelbuske som en gång va ett träd men någostans för länge sen tappat bort stammen....verkligen för jäkla vacker va????
men eftersom ingen varit o klippt i den innan, så varför göra det nu? det är hundra tals äppel på den, men inte ätbara. tror jag inte i alla fall...herregud bott i snart sex år i detta hus men vet inte ens om det går att äta äpplena.
Hur som helst, bara för det, var jag tvungen att ta en bild på mitt ANDRA favorit-träd, nämligen min älskade hägg!
snart blommar den, och är så där vackert vit skimrande! bakom trädet står mitt lilla brygghus som jag vill renovera men inte vågar, för det bor stora hemska spindlar där inne tror jag. i alla fall EN som kom fram bakom en kartong.
Fast nu kom jag på att jag tvingade gubben att spreja radar där inne, så nu kanske det är så pass spindelfritt att jag vågar mig in!
i kväll var vi på speedway, första matchen för säsongen och vi vann. Härligt. Jag är väl inte galen så mycket i att se fyra cyklar åka runt runt, men det är stämningen runt omkring, kaffe i termos, speedwaystolar, den speciella lukten, atmosfären över lag som jag gillar....
Nu hade vi med alla ungar men det kanske vi inte har nästa match....dom ska ju kissas, de ser nån käka hamburgare och vips är dom så hungriga så dom kan dö, dom är törstiga, dom fryser alternativt är för varma, dom har tråkigt och säger efter varje heat, - är det slut snart, var det sista heatet? Sen är dom godis sugna....sen går vi hem och vi säger, kom ihåg nu te nästa gång att ni inte TYCKER det är så kul att gå på speedwayen....mmm. så blir det tisdag och genast är det tre pojkar här som ABSOLUT ska gå....
samma visa om och om igen. Lillfisen är nog den som har mest kul, han skrattar hela tiden och kollar in traktorerna...
nej nu ska den här gladmymlan dricka kvällskaffe!
natti natti
GLÖMDE JU...
...för sjutton gubbar att säga grattis till min kära sambo igår!!!
förlååt! nej han har redan fylllt år, det är inte vad jag säger grattis till, men däremot ett stort grattis till att han stått pall i sju år tillsammans med mej! inte dåligt!
vi träffades för sju år sen, och jag föll handlöst från första stund. Jag minns att när jag såg honom första gången tyckte jag han var det absolut snyggaste jag någonsin sett, och nu flera Prisonbreak-killar och snygga målvakter som Henke lundkvist senare, så ligger FORTFARANDE sambon i topp! inte dåligt!
Han är min lilla bahamas-ö.
varför?
ja, när man bestämmer sig för att dela på sig, som mitt ex och jag gjorde, så är det lite som att stå vid en brygga på natten framför ett mörkt vatten. Man har ingen aning om, ifall det är ett hav eller bara en liten pöl. Man vet inte vart man ska, bara att man måste hoppa i...
man tar klivet ut i det där mörka, okända och kämpar, simmar för glatta livet och hoppas att komma fram till en strand, sen om det blir på en kall stenfylld plats vid grönland, eller bahamas, det vet man ju inte. Man håller huvudet över ytan och slutar inte simma helt enkelt.
...så en dag når man land...för min del BLEV det Bahamas! jag träffade min Chille och helt plötsligt behövde jag inte simma för glatta livet längre. jag var Framme! jag hade hittat Hem.
Det var lite märkligt, men det ÄR faktiskt så, att man KÄNNER om det är rätt till hundra procent. Förr har man väl träffat både det ena och det andra,och man har trott man varit Käär på allvar. Jag trodde inte ens på att det fanns något som hette "mannen i ens liv", och OM jag hade trott det, tänkte jag att den mannen och jag lever i helt olika världsdelar och kommer aldrig att träffas.
Men så stod han där en dag, och allt föll på plats.
Och han var ingen villa-kille, och jag hade dessutom två små barn som kom med på köpet.
Ändå. Han kände väl samma som jag. Det tog sex veckor, knappt, från att vi träffades första gången till han flyttade in med alla sina saker. Och åtta månader senare hade vi köpt det här huset....och ett år efter det blev Lill-fisen till.
så enkelt som det låter, så smidigt var det.
När man är på Bahamas, så ÄR det lätt. Det ska vara Enkelt.
Visst fasen vill jag slänga ut gubbskrället och flytta till en etta ibland, som hos alla andra, så bråkar väl vi med, Men han är fortfarande Min Bahamas-ö.
....och igår var våran sju-års-dag! ...som vi firade med spaghetti och varmkorv och med att gräva hål ute i trädgården:-)
vad gör det, jag älskar väl honom lika mycket som om vi suttit och ätit trerätters på nån restaurang istället.
så ett försenat grattis till min kära sambo på 7-års-dan! pusspusspusslöve you goos (han skäms väl ihjäl nu)
förlååt! nej han har redan fylllt år, det är inte vad jag säger grattis till, men däremot ett stort grattis till att han stått pall i sju år tillsammans med mej! inte dåligt!
vi träffades för sju år sen, och jag föll handlöst från första stund. Jag minns att när jag såg honom första gången tyckte jag han var det absolut snyggaste jag någonsin sett, och nu flera Prisonbreak-killar och snygga målvakter som Henke lundkvist senare, så ligger FORTFARANDE sambon i topp! inte dåligt!
Han är min lilla bahamas-ö.
varför?
ja, när man bestämmer sig för att dela på sig, som mitt ex och jag gjorde, så är det lite som att stå vid en brygga på natten framför ett mörkt vatten. Man har ingen aning om, ifall det är ett hav eller bara en liten pöl. Man vet inte vart man ska, bara att man måste hoppa i...
man tar klivet ut i det där mörka, okända och kämpar, simmar för glatta livet och hoppas att komma fram till en strand, sen om det blir på en kall stenfylld plats vid grönland, eller bahamas, det vet man ju inte. Man håller huvudet över ytan och slutar inte simma helt enkelt.
...så en dag når man land...för min del BLEV det Bahamas! jag träffade min Chille och helt plötsligt behövde jag inte simma för glatta livet längre. jag var Framme! jag hade hittat Hem.
Det var lite märkligt, men det ÄR faktiskt så, att man KÄNNER om det är rätt till hundra procent. Förr har man väl träffat både det ena och det andra,och man har trott man varit Käär på allvar. Jag trodde inte ens på att det fanns något som hette "mannen i ens liv", och OM jag hade trott det, tänkte jag att den mannen och jag lever i helt olika världsdelar och kommer aldrig att träffas.
Men så stod han där en dag, och allt föll på plats.
Och han var ingen villa-kille, och jag hade dessutom två små barn som kom med på köpet.
Ändå. Han kände väl samma som jag. Det tog sex veckor, knappt, från att vi träffades första gången till han flyttade in med alla sina saker. Och åtta månader senare hade vi köpt det här huset....och ett år efter det blev Lill-fisen till.
så enkelt som det låter, så smidigt var det.
När man är på Bahamas, så ÄR det lätt. Det ska vara Enkelt.
Visst fasen vill jag slänga ut gubbskrället och flytta till en etta ibland, som hos alla andra, så bråkar väl vi med, Men han är fortfarande Min Bahamas-ö.
....och igår var våran sju-års-dag! ...som vi firade med spaghetti och varmkorv och med att gräva hål ute i trädgården:-)
vad gör det, jag älskar väl honom lika mycket som om vi suttit och ätit trerätters på nån restaurang istället.
så ett försenat grattis till min kära sambo på 7-års-dan! pusspusspusslöve you goos (han skäms väl ihjäl nu)
kolla in dom här.
...sitter här i soffan och mumsar på en bit mjölkchoklad, och plötsligt känns inte livet så jobbigt längre...tänk vad lite choklad kan göra:-)
dom här sötingarna hittade jag i trädgården där vi ska bygga altanen. JAG har inte planterat dom, så jag antar att de är såna där som kommer igen år efter år. Borde vara nån sorts lök / klump som man kan ta upp så de inte går förlorade?
imorgon ska jag ta ett kort på min äppel-buske och visa för oslo-skånskan, den är helt osannolik.
förövrigt har eftermiddagen varit hyfsad, jag har väl kollat när sambon och svärfar grävt hål för plintar. Jag hade nog tänkt att göra det själv, jag gräver ju ändå hål på mitt jobb så varför inte hemma. Men om dom envisas gubbarna så ska inte jag stå ivägen:-)
...och jag hostar rätt mycket än, kanske är pinsamt om två gubbar står o glor när en hostande harklande tjej gräver hål...
har målat ännu en trädgårds stol, men inte i samma färg som förra upptäckte jag. Snål-kvinnan flög i mig, när jag såg att dom hade rea på "london red" och min färg jag målat med igår kostade hundratrettio spänn meer...så jag käpte London red och tänkte det inte är nån som ser skillnad.
Det är bara det att det är en gigantisk skillnad. så nu får jag måla om den URSPRUNGLIGA stolen i samma färg som den andra. Fan vet hur billligt nåt blir i slutändan.
Nu är det dubbel-glamour-avsnitt, sen sängen. i morgon är det ju speeedwaystart! Ska bli mysigt att ta med fika-korg med kaffe och bullar och extra filtar och alla speedwaystolar o hörselskydd och you name it, och vandra genom skogen bort te speedwaybanan! ( vi bor nära speedwaybanan, så det är inte nån lång bit)
men som sagt. nu är det dags för ....glaamour.
dom här sötingarna hittade jag i trädgården där vi ska bygga altanen. JAG har inte planterat dom, så jag antar att de är såna där som kommer igen år efter år. Borde vara nån sorts lök / klump som man kan ta upp så de inte går förlorade?
imorgon ska jag ta ett kort på min äppel-buske och visa för oslo-skånskan, den är helt osannolik.
förövrigt har eftermiddagen varit hyfsad, jag har väl kollat när sambon och svärfar grävt hål för plintar. Jag hade nog tänkt att göra det själv, jag gräver ju ändå hål på mitt jobb så varför inte hemma. Men om dom envisas gubbarna så ska inte jag stå ivägen:-)
...och jag hostar rätt mycket än, kanske är pinsamt om två gubbar står o glor när en hostande harklande tjej gräver hål...
har målat ännu en trädgårds stol, men inte i samma färg som förra upptäckte jag. Snål-kvinnan flög i mig, när jag såg att dom hade rea på "london red" och min färg jag målat med igår kostade hundratrettio spänn meer...så jag käpte London red och tänkte det inte är nån som ser skillnad.
Det är bara det att det är en gigantisk skillnad. så nu får jag måla om den URSPRUNGLIGA stolen i samma färg som den andra. Fan vet hur billligt nåt blir i slutändan.
Nu är det dubbel-glamour-avsnitt, sen sängen. i morgon är det ju speeedwaystart! Ska bli mysigt att ta med fika-korg med kaffe och bullar och extra filtar och alla speedwaystolar o hörselskydd och you name it, och vandra genom skogen bort te speedwaybanan! ( vi bor nära speedwaybanan, så det är inte nån lång bit)
men som sagt. nu är det dags för ....glaamour.
ångestens fula ansikte...
...har återigen visat sig här, trots att jag förklarat måånga gånger att han inte är välkommen.
Ångest är lurigt. jag har stress-relaterad ångest, och har haft en ganska turbulent tid på jobbet, och mycket som inte fungerat, och för stor arbetsbörda, för lite folk och helt enkelt för stressigt under för lång tid.
Då kliver han fram som gubben i lådan, ångesten.
jag visste inte vad det var, för två och ett halvt år sen. vaddå ångest. vad är DET?
det var innan jag nästan ramlade in i väggen. Det som är lurigt, i alla fall för mig, var att jag nte kunde koppla ihop symptomen. För mig visade sig bara ångesten att jag kunde sätta mig i bilen för att ta mig från punkt a till punkt b, men vågade inte. Kände en istinktiv "rädsla" för att åka. Jag kunde bestämma med en jobbarkompis att "du åker dit så sticker jag dit"
och allt verkade vara ok. Men när jag skulle sätta mig i bilen och sticka iväg, tog det stopp. Jag kunde inte åka nånstans mer än möjligvis hem.
Sen fick jag som en panikattack, svetten forsade och hjärtat bultade och jag var helt övertygad om att jag skulle dö, och dessa panik-attacker kunde komma i alla möjliga konstiga situationer. När som helst, var som helst.
Då blir man ju rädd för att göra något, för de där attackerna kunde ju komma i en affär eller i skola eller på jobb eller var som! Så ångesten föder MER ångest...
känslan sitter i bröstet, lite som att vakna på morgonen med en känsla av att gjort något oförlåtligt, typ mördat någon eller varit otrogen eller nåt annat, ett tryck över bröstet och en oroskänsla att nåt är FEL FEL FEL....
nu efter en massa kognitiv beteendeterapi och sunt förnuft, lyckades jag bli rätt fri från ångesten nästan ett år, men nu har han hittat hit igen..
fast denna gång inte så stark. än i alla fall. Men jag har en enorm "motvilja" mot att göra nåt. alls. hemma går bra, vara med barnen går bra, men sätta mig i bilen och åka nånstans...inte så bra. Jobbet i dag har varit en pina.
när man har ångest på inmarsch som jag antar jag har, gör det att ALLT blir så mycket svårare..
sånt som vanligtvis är så enkelt, blir ett helt agent-uppdrag, som att klättra över ett berg typ.
ex på sånt som är urjobbigt just nu:
- lämna barn i skolan och på dagis. ( varför vet jag inte, men det är som att simma i sirap)
- köra ut till jobbet.
-kliva ur bilen. innan jag klivit ur bilen har det säkert tagit tio minuter....
- handla (rena döden när man är ångestfylld)
- träffa andra människor (skitjobbigt för man är inte sig själv)
- sova på nätterna...jag vaknar säkert en gång i halvtimmen och tittar på klockan.
- vakna på morgonen...är ju hur trött som helst.
sen, HEMMA går det bra, för då är jag i min "borg". Men vem kan leva sitt liv så här? Sen vet jag det kommer bättre dagar, när ångesten krypit in i ett hörn nånstans och gömt sig, men just nu försöker jag att finna en lösning på det, visserligen antar jag att mina tidigare hjärtklappningar var kroppens sätt att tala om att jag var på fel spår, och att det inte var bra nånstans i livet, och då har ju DOM en naturlig förklaring.
men vad mer kan jag göra? mkt handlar om acceptans, och mind-control, medveten närvaro och lugn och ro. Men jag hinner ju aldrig få lugn och ro, och nu känns det som om jag vore ett gammalt bil-batteri som måste laddas upp för att kunna fungera.
men jag har liksom inte tid att " ladda upp igen"....tid tid tid. Men inte fasen vill man må dåligt när det är soligt väder, snart valborgsmässoafton, och en härlig tid, min favorit årstid. Då vill jag ju må bra och vara GLAD.
Fast, visst, glad är jag ju, så länge jag är hemma i mitt näste, med mina närma omkring mig. Känns som att ångesten är väldigt mycket arbets-relaterad.
sen är jag ju inte utåt-agerande så att jag någonsin gråter, jag släpper inte fram känslor så lätt, och då tror jag man bygger upp något istället för att frigöra energier, så sen tillslut exploderar man väl.
nu måste jag visst gå ut och kolla vad killarna gör. Det blev visst ett lite gnälligt bloggande idag. förlåt.
himmelriket...
...min vision om himmelriket är något liknande en scen ur "Bröderna lejonhjärta" när lille skorpan vaknar upp på ett fält av blommande träd...i min vision är det såna här japanska miniatyr-körsbärs-träd (eller vad det nu är) som en hel äng är fylld av...och marken är täckt av vitsippor...och det är sån där klar fin luft...och man bara ligger där och blundar och njuter av att inte ha ett endaste litet bekymmer, inte ett oros-moln, ingen sorg, ingen smärta. bara f.r.i.d.
...så man kan ju faktiskt säga att jag har en bit av himmelriket i min egen trädgård!
Dagen har varit trivsam, först kom Suss förbi och firade mej och killarna som fyllt år, vi drack kaffe och käkade kakor (inte jag inte jag, inte en endaste liten kaka tog jag)
sen ringde svägerskan, och så kom brollan och hon över med sina barn och firade ungarna dom med, och vi drack kaffe och käkade kakor ( den här gången tog jag en skål med vitkålssallad till kaffet, faen nåt mååste jag stoppa i mig vid det laget)
och sen skulle jag leta efter maskeringstejp i ett skåp men hittade istället en burk med färg, engelsk röd, som jag genast traskade ut med och började måla om en trädgårdsstol med. ..
allt under tiden chille-vippen låg uppe i sängen och mådde illa och kände sig så sjuk... sjuk MY ASS.
snälle söte sambo: när ska du inse att det ÄR spriten som gör dej dålig. Det ÄR inte ett otroligt sammanträffande att du drabbas av magsjuka dagen efter att du råkat dricka "nåågra öl".
och när man MÅR så dåligt som du, så HAR man druckit mer än bara några öl o en cider (tönt). Det är bara fåånigt att ligga där och kvida som valpen i robinson, ihopkrupen till en liten darrig skakig fågelunge som ramlat ur boet och säga
- hur kan jag må så dålig..uhu...jag drack ju nästan ingenting...uhu....jag fattar inte....uhu...
släpp sargen och kom in i matchen älskling. du kom hem vid fem i morse. Du hade garanterat hällt i dej sprit. Det var personalfest. jag älskar inte dej mindre för det. men det är inte synd om dej, för det är inte nån verklig sjukdom du drabbats av. det är vanlig hederlig välkänd bak-fylla.
for the love of god...
nåväl, eftermiddagen tillbringades hos svärmor, dit vi var bjudna på middag, och dit lyckades jag faktiskt få med mig sambon, de bjöd på grillat, men sambon hulkade och det var så synd om honom så. men han drack lite vatten i alla fall...
efter middagen stack jag ut till stall och då var nog klockan närmare sju på kvällen, dagarna går fort ibland, och vi sadlade upp och gav oss iväg på långtur.
Nu är jag hemma igen, sambon är piggare, själv är jag nu relativt trött känner jag, men tror jag bara haft EN endaste liten hjärtklappning idag!
det bådar ju faktiskt gott inför framtiden eller hur?
nu ska jag kolla in ett inspelat "glamour" och sen gosa med min älskling, kanske kolla på nån film i sängen. alltid mysigt.
nu har jag ju snöat in på ghost-whisperer-maraton i sängen, men alla avsnitt är SLUT buhu. så ikväll blir det "supernatural" tror jag.
natti natti
...så man kan ju faktiskt säga att jag har en bit av himmelriket i min egen trädgård!
Dagen har varit trivsam, först kom Suss förbi och firade mej och killarna som fyllt år, vi drack kaffe och käkade kakor (inte jag inte jag, inte en endaste liten kaka tog jag)
sen ringde svägerskan, och så kom brollan och hon över med sina barn och firade ungarna dom med, och vi drack kaffe och käkade kakor ( den här gången tog jag en skål med vitkålssallad till kaffet, faen nåt mååste jag stoppa i mig vid det laget)
och sen skulle jag leta efter maskeringstejp i ett skåp men hittade istället en burk med färg, engelsk röd, som jag genast traskade ut med och började måla om en trädgårdsstol med. ..
allt under tiden chille-vippen låg uppe i sängen och mådde illa och kände sig så sjuk... sjuk MY ASS.
snälle söte sambo: när ska du inse att det ÄR spriten som gör dej dålig. Det ÄR inte ett otroligt sammanträffande att du drabbas av magsjuka dagen efter att du råkat dricka "nåågra öl".
och när man MÅR så dåligt som du, så HAR man druckit mer än bara några öl o en cider (tönt). Det är bara fåånigt att ligga där och kvida som valpen i robinson, ihopkrupen till en liten darrig skakig fågelunge som ramlat ur boet och säga
- hur kan jag må så dålig..uhu...jag drack ju nästan ingenting...uhu....jag fattar inte....uhu...
släpp sargen och kom in i matchen älskling. du kom hem vid fem i morse. Du hade garanterat hällt i dej sprit. Det var personalfest. jag älskar inte dej mindre för det. men det är inte synd om dej, för det är inte nån verklig sjukdom du drabbats av. det är vanlig hederlig välkänd bak-fylla.
for the love of god...
nåväl, eftermiddagen tillbringades hos svärmor, dit vi var bjudna på middag, och dit lyckades jag faktiskt få med mig sambon, de bjöd på grillat, men sambon hulkade och det var så synd om honom så. men han drack lite vatten i alla fall...
efter middagen stack jag ut till stall och då var nog klockan närmare sju på kvällen, dagarna går fort ibland, och vi sadlade upp och gav oss iväg på långtur.
Nu är jag hemma igen, sambon är piggare, själv är jag nu relativt trött känner jag, men tror jag bara haft EN endaste liten hjärtklappning idag!
det bådar ju faktiskt gott inför framtiden eller hur?
nu ska jag kolla in ett inspelat "glamour" och sen gosa med min älskling, kanske kolla på nån film i sängen. alltid mysigt.
nu har jag ju snöat in på ghost-whisperer-maraton i sängen, men alla avsnitt är SLUT buhu. så ikväll blir det "supernatural" tror jag.
natti natti
god morgon
...och här är min mat-framtid närmaste tiden....fick ju en hel hög med burkar med viktminskningsmedel av svägerskan, och det är ju lika bra att testa det, funkar det, och man håller sig mätt så är det väl bra....
denna dag bjuder annars på städning, tvätta, lite besök av vänner som vill gratta killarna i efterskott, grillning hos svärmodern och skogsridning med Loken och hans tinker kompis i kväll!
ska även bli lite små kul att se i vilket skick chillen (sambon) är i idag...då han var på en (blöt) personalfest igår med sitt gamla jobb ( det var alltså ett företag han jobbade på för några år sen, och som lades ner, där personalen var rätt sammanhållna och nu hade dom mini-reunion igår)
själv somnade jag så gott i sängen i går, så jag har ingen aning om när han var hemma. Vi hade en deal, att jag skulle skicka sms under kvällen te honom, och så länge han kunde svara hyftsat så var allt ok:-)
när jag la mej vid ett, fick jag ett "saknar dej Gos" av honom och jag tror han faktiskt skrev det själv. Så jag somnade lugnt.
hur som helst är det ALLTID sånt som förgyller ens dag, när man är pigg och kry och vaken, medans ens partner är bakis och dålig och man kan retas lite:-)
bäst var ju förr, när vår lille adhd-kille alltid startade dagen med att "spela" ( eller ta i allt vad han orkar o blåsa) i sin stora fina trumpet på morgonen.....jag lovar att bakfylla var inget man vill ha i det läget...
nu ska jag försöka fräscha te mej och sen göra frukost till grabbarna grus, själv "käkade" jag en "fantastiskt" god måltids-ersättnings-dryck.... nåväl den slank ju ner och man vänjer väl sig.
denna dag bjuder annars på städning, tvätta, lite besök av vänner som vill gratta killarna i efterskott, grillning hos svärmodern och skogsridning med Loken och hans tinker kompis i kväll!
ska även bli lite små kul att se i vilket skick chillen (sambon) är i idag...då han var på en (blöt) personalfest igår med sitt gamla jobb ( det var alltså ett företag han jobbade på för några år sen, och som lades ner, där personalen var rätt sammanhållna och nu hade dom mini-reunion igår)
själv somnade jag så gott i sängen i går, så jag har ingen aning om när han var hemma. Vi hade en deal, att jag skulle skicka sms under kvällen te honom, och så länge han kunde svara hyftsat så var allt ok:-)
när jag la mej vid ett, fick jag ett "saknar dej Gos" av honom och jag tror han faktiskt skrev det själv. Så jag somnade lugnt.
hur som helst är det ALLTID sånt som förgyller ens dag, när man är pigg och kry och vaken, medans ens partner är bakis och dålig och man kan retas lite:-)
bäst var ju förr, när vår lille adhd-kille alltid startade dagen med att "spela" ( eller ta i allt vad han orkar o blåsa) i sin stora fina trumpet på morgonen.....jag lovar att bakfylla var inget man vill ha i det läget...
nu ska jag försöka fräscha te mej och sen göra frukost till grabbarna grus, själv "käkade" jag en "fantastiskt" god måltids-ersättnings-dryck.... nåväl den slank ju ner och man vänjer väl sig.
godis till mamma
...och här, så där på kvällskvisten, en liten bild på mamma-godis! finns det nåt godare att slurpa i sig???
tänkte ni kanske var nyfikna...
....på hur min grävmaskin ser ut som jag gräver gravar med. Därför lägger jag in en bild på den här!
det är Moni, alias Simon 3,5 år som var och hälsade på mig på jobbet förra veckan och sedan ritade den här på dagis!
det är nog inte mkt som felar där.-)
Idag är jag kvällen till ära gräs-änka då sambon är på fest med gamla jobbet. Så jag är hemma själv med grabbarna! Hur skönt som helst! inga krav på "middagar" en varsin billys pan-pizza så är ungarna i himmelriket, själv ska jag käka sallad m ost o skinka, och sen ska jag hoppa i mina joggingbrallor och vi ska bänka oss framför robinson! Sen vad det lider ska nog stor-killen o jag kolla "övernaturliga fenomen" UTAN nån gäspande sambo som säger "- men sluta nu, det fiiinns inga spöken" äh det är ju samma varje gång, en familj som flyttar in i ett hus som börjar spöka..."
ikväll, go vänner,
kan vi glo på hur töntiga program som helst, och skita i både hockey och speedway GP och ......fan-i-fan också. jag kom nyss på att vi visst skulle spela in gpt. ojsan.
äh får spela in sammandraget i kväll sen annars har jag en sambo som INTE är kärvänlig i morrn.
Förövrigt har jag stått på en stege och målat idag. Sambon har grävt hål i trädgårn för plintar...och så har jag varit hos svägerskan och snott med mig en hel kasse med "Herba-life" produkter!
hon behövde dom inte för hon är smal sen hon började träna ju-jutsii, och hennes man, tillika min bror, bestämde sig för att kött är godare än pulver...
( borde nån gång berätta för er min sambos och min brors nästan intill sjukliga beroende som dom har till kött. sambon har faktiskt på allvar börjat GRÅTA när han fick sätta tänderna i en perfekt grillad, enbart saltad med flingsalt T-ben-stek från kötthallen i Båstad, GRÅTA. med TÅRAR av LYCKA, tror inte ens han grät när lill-fisen föddes haha)
hur som helst har dom pulver över, och i morgon är det Jag som sätter MINA tänder i en påse Herbalife!!! eller klunkar i mig är väl bättre ord, det är ju vätska med grönsaker i som ska göra en smal.
nu ska jag springa upp o hoppa i myskläderna, tvätta av allt smink, slänga upp håret i en tofs och leta fram tofflorna. sen ska grabbarna grus o jag mysa!
ha en härlig lördagskväll, för det ska jag ha!
det är ju så lätt...
....tur man har en helårs-prenumeration på Amelia....saken är ju biff! om man går ner fyra kilo på två veckor, borde jag (okej jag är inte världsbäst på matte men ändå) gå ner åtta kilo på fyra veckor, och tolv kilo på sex veckor.....
så jag kan ju luuuugnt sitta här i soffan med både läsk och smågodis, OCH ha käkat tårta i två dagar...jag menar, sex veckor innan semestern så ska jag bli seriös och göra som Amelia säger...
problemet löst.
så nu över till dagens händelser.
jag höll i en vattenslang hela dagen...
saker som en kyrkvaktmästare får höra minst femtontjugo gånger om dagen:
- nu är det skönt att jobba som vaktmästare va, när det är så fiint väder.
den kommentaren samt om man vid något event eller tillställning blir tillfrågad vad man jobbar med:
"-va, är du DÖ grävare, gräver du gravar då? får du se mycket ben då? har du fått nån skalle nån gång?"
den med att det ska vara så bra att jobba ute i solen är väl en man tycker är tröttsam, men det är ju en sk "ice-breaker" och de anhöriga som kommer till kyrkogården vill väl säga nåt till vaktmästaren antar jag för att vara sociala.
För den delen ÄR det ett fantastiskt jobb, mycket fina människor träffar man, måånga livsöden och otäcka olyckor eller arbetsamma strävanden får man höra om, och det är ibland hur intressant som helst.
Sen finns det många snälla tanter och farbröder där ute i världen som brukar komma till oss med ex nyplockade plommon, äpplen, semlor ( vilket jag gillar skarpt) en gång när jag kom till jobbet stod där elva semlor i kylskåpet...och jag var ENSAM på jobbet den dagen...kan lova jag var stinn sen. ( nää jag käkade inte ALLIHOPA men hade gjort om jag bara klarat av det)
sju sorters kakor, och nygjord blåbärspaj är andra saker som vi blivit bjudna på av trevliga människor ute i bygden.
Men jag har även hört andra historier, vad de gamle kyrkväktarna blev bjudna på av alldeles för gamla damer och gubbar, som för länge sen tappat greppet om hur länge grädde kan stå i kylskåpet innan den blir för gammal,
som för länge sedan tappat synförmågan att bedömma när de kokta äggen dom sparat blivit håriga, och där färgsinnet försvunnit med ungdomen, och osten som serverats varit grön. helt grön...
...och där kyrkvaktmästarna i hyfs och god ton, satt fint vid bordet och vackert fick äta det som bjöds...Allt annat vore ju oförskämt eller hur?
..så jobbet ÄR mysigt. ibland.
och JA man får väl såklart upp ben o skallar och annat, men de petas vackert ner igen. och NÄ vi krossar INTE kistor med skopa eller sånt otyg. jag förstår inte resonemanget kring det,
man bör nog vara lite makabert lagt om man tycker sånt är kul. Sen att gravarna sjunker och man får fylla på jord, det är ju bara helt naturligt, och en del av ens arbete. märkligt det där med kistkrossning. märkligt och otäckt.
nu ska jag göra ett nytt försök att lägga mig i sovrummet och kolla på ghostwhisperer avsnitten, igår tog det väl tre minuter in i programmet innan jag snarkade så väggarna skakade där inne....
så jag kan ju luuuugnt sitta här i soffan med både läsk och smågodis, OCH ha käkat tårta i två dagar...jag menar, sex veckor innan semestern så ska jag bli seriös och göra som Amelia säger...
problemet löst.
så nu över till dagens händelser.
jag höll i en vattenslang hela dagen...
saker som en kyrkvaktmästare får höra minst femtontjugo gånger om dagen:
- nu är det skönt att jobba som vaktmästare va, när det är så fiint väder.
den kommentaren samt om man vid något event eller tillställning blir tillfrågad vad man jobbar med:
"-va, är du DÖ grävare, gräver du gravar då? får du se mycket ben då? har du fått nån skalle nån gång?"
den med att det ska vara så bra att jobba ute i solen är väl en man tycker är tröttsam, men det är ju en sk "ice-breaker" och de anhöriga som kommer till kyrkogården vill väl säga nåt till vaktmästaren antar jag för att vara sociala.
För den delen ÄR det ett fantastiskt jobb, mycket fina människor träffar man, måånga livsöden och otäcka olyckor eller arbetsamma strävanden får man höra om, och det är ibland hur intressant som helst.
Sen finns det många snälla tanter och farbröder där ute i världen som brukar komma till oss med ex nyplockade plommon, äpplen, semlor ( vilket jag gillar skarpt) en gång när jag kom till jobbet stod där elva semlor i kylskåpet...och jag var ENSAM på jobbet den dagen...kan lova jag var stinn sen. ( nää jag käkade inte ALLIHOPA men hade gjort om jag bara klarat av det)
sju sorters kakor, och nygjord blåbärspaj är andra saker som vi blivit bjudna på av trevliga människor ute i bygden.
Men jag har även hört andra historier, vad de gamle kyrkväktarna blev bjudna på av alldeles för gamla damer och gubbar, som för länge sen tappat greppet om hur länge grädde kan stå i kylskåpet innan den blir för gammal,
som för länge sedan tappat synförmågan att bedömma när de kokta äggen dom sparat blivit håriga, och där färgsinnet försvunnit med ungdomen, och osten som serverats varit grön. helt grön...
...och där kyrkvaktmästarna i hyfs och god ton, satt fint vid bordet och vackert fick äta det som bjöds...Allt annat vore ju oförskämt eller hur?
..så jobbet ÄR mysigt. ibland.
och JA man får väl såklart upp ben o skallar och annat, men de petas vackert ner igen. och NÄ vi krossar INTE kistor med skopa eller sånt otyg. jag förstår inte resonemanget kring det,
man bör nog vara lite makabert lagt om man tycker sånt är kul. Sen att gravarna sjunker och man får fylla på jord, det är ju bara helt naturligt, och en del av ens arbete. märkligt det där med kistkrossning. märkligt och otäckt.
nu ska jag göra ett nytt försök att lägga mig i sovrummet och kolla på ghostwhisperer avsnitten, igår tog det väl tre minuter in i programmet innan jag snarkade så väggarna skakade där inne....
glömde...
gladmymlan.blogg.se/boksstavspojken
det är min blogg om min adhdson, inte lika frekvent uppdaterad som denna, men tanken med den bloggen är att kanske andra med barn som har adhd / aspergers kan känna igen sig, och man kan hjälpa varandra. har inte varit ute och gjort nån reklam direkt för den men som sagt den finns om ni vill titta.
grattis Ludden!
...då är det Ludds tur att fylla år, 8 stycket faktiskt. Herregud, inte illa... man märker att man blir äldre på barnen..
vi var uppe vid sex och firade honom med paket och sen blir det nog några fler i kväll, och jordgubbstårta. för det har han bestämt.
förövrigt kommer min arbetsdag bestå av.....tadam tadam:
hålla i en vattenslang.
men jag ska inte gnälla.
nästa vecka ska jag ner i en grav-krypta från 1600talet fylld med gamla kistor.
lite "indiana jones-aktigt" va? och vid sådana tillfällen, gillar jag mitt arbete:-)
och hipp hurra på födelsedan...
då har stor-killen fyllt TIO år, grattis ANTON! födelsedan startade vid sex i morse, då han fick en present, en mobiltelefon.. han blev själa-glad och jag med (haha nu kan morsan ha full koll hela tiden var han är nånstans)
sen var det skola, och jag tror han tyckte det var pinsamt när han var tvungen att sitta ner o alla andra stå upp o sjunga. Han hade fått välja mellan ja-må-han-leva eller happy birthday, Han hade velat dom sjöng på tyska:-) men det fick visst bli "happy birthday". På kväll kom släkt och firade honom, och lite lille-brorsan med (som fyller i morgon!)...och Lillfisen som inte fyller förrns i juli fick lite presenter han med, så han inte var helt utan, svårt att förklara för en liten att storebröderna fyller dagarna efter varandra, och han inte förrns i juli ju.
denna bild tog jag i kväll ute i min trädgård, det är japansk körsbär tror jag (ingen trädgårdstomte direkt)...fint i alle fall.
..annars är jag inne i en existensiell kris tror jag. Jag har nog lite "livs-ångest" .
om jag skulle få reda på att jag kommer dö om ett år eller sex månader.....
....är jag nöjd med vad jag gjort i mitt liv då?
....är jag på rätt plats i livet? Jag som tänker, läser, filosoferar, älskar psykologi, älskar att hjälpa folk och som egentligen skulle velat vara kurator eller familjerådgivare, eftersom jag gillar att "vända på steken" hitta alternativa vägar att gå,
....ska jag gå i trettio år till och vattna blommor och klippa gräs? bara för att det är bekvämt och smidigt?
...eller gör jag precis rätt?
....handlar livet EGENTLIGEN om att ha det så bra som möjligt, och njuta och leva och utvecklas som människa/ själ?
har jag inte världens bästa arbete, där jag aldrig behöver stressa, kan komma när jag vill och gå när jag vill, bara jobbet blir gjort. Ändå stressar jag på jobbet HELA tiden.
jag njuter inte ett smack av mina privilegier.
jag surar när jag går dit, och gnäller där mest hela tiden när sakerna inte funkar, och suckar. När egentligen jag har ett ARBETE . punkt.
Och, jag har ett ARBETE där jag får bestämma själv vad jag ska göra, i vilken takt jag ska göra det, och på vilket sätt jag ska göra det= passar mig perfekt.
....jag har ett arbete, där jag får vara ute hela dagarna, där jag får göra olika saker hela tiden, ingen slentrian.
....jättegoa arbetskamrater...
men är man menad rs ämnad för nåt annat?
inte fan hade jag gått och vattnat penseer på en kyrkogård i småland om jag insett att jag bara HAR sju månader kvar i detta liv.
ja vad göra? jag vill komma till punkten - ok jag har bara ett halvår kvar, men det är ok, jag är NÖJD. jag är tillfredsställd. Mitt liv ÄR och har varit BRA. inget jag skulle ändra på om jag fick göra om det.
men jag är inte säker, på att jag kommer säga så, om något skulle hända mej. Jag måste hitta alla pusselbitar som felar.
det är nog inte så många.
jag är ju nöjd med Mannen i mitt liv,och jag är nöjd med barnen, de små raringarna,
sen är det frågetecken för huset, jäkla renoveringsprojekt, som aldrig tar slut, alltid nya saker att lägga pengar tid och energi på....är det värt det?
men samtidigt: jag älskar gamla rara hus med spök-gubbar i , glasveranda, brygghus i trädgården.
doft av smultron-jasmin utanför matrums-fönstret. veboden. liljorna och de gammeldags rabarberna.
...det ÄR kanske värt det?
man kanske helt enkelt inte SER skogen för alla träd. Det vackra.
Allt jag ser med mina ögon är jobb-jobb-jobb....
förövrigt, för att få lite perspektiv på livet, och överhuvudtaget, för att jag tycker den här bloggen är så bra, intressant, öppenhjärtlig, enkel och rak, ärlig, sorglig men ändå visar vilken övermännsklig styrka man kan plocka fram, när man måste:
http://nellymamman.skyrock.com/
läs den, hon kämpar på, från "andra sidan staketet" än Sabina. Hon är anhörig, alltså inte fysiskt drabbad själv, men väldigt drabbad ändå, det är hennes make som fått cancer. hon skriver rakt upp och ner, hur det ÄR. ingen friserad sanning eller fint på ytan, utan verkligheten som den är, sorglig vacker rolig och otrolig.
hur eller hur, har jag "fastnat" för henne, hon verkar vara sån go människa, och dom kämpar så otroligt mycket, inte "bara" mot cancer, utan myndigheter och ekonomi-monster och allt runt omkring.
LÄS och stötta den här fina familjen. tycker jag.
nu ska jag hoppa ur pyjamasen och i sängen fastän inte klockan är tio än, och jag ska borra ner mig djuupt i sängen och kolla på ghostwhisperer-avsnitt.
imorgon är det nya tag, då är det ludds födelsedag..
.....
sen var det skola, och jag tror han tyckte det var pinsamt när han var tvungen att sitta ner o alla andra stå upp o sjunga. Han hade fått välja mellan ja-må-han-leva eller happy birthday, Han hade velat dom sjöng på tyska:-) men det fick visst bli "happy birthday". På kväll kom släkt och firade honom, och lite lille-brorsan med (som fyller i morgon!)...och Lillfisen som inte fyller förrns i juli fick lite presenter han med, så han inte var helt utan, svårt att förklara för en liten att storebröderna fyller dagarna efter varandra, och han inte förrns i juli ju.
denna bild tog jag i kväll ute i min trädgård, det är japansk körsbär tror jag (ingen trädgårdstomte direkt)...fint i alle fall.
..annars är jag inne i en existensiell kris tror jag. Jag har nog lite "livs-ångest" .
om jag skulle få reda på att jag kommer dö om ett år eller sex månader.....
....är jag nöjd med vad jag gjort i mitt liv då?
....är jag på rätt plats i livet? Jag som tänker, läser, filosoferar, älskar psykologi, älskar att hjälpa folk och som egentligen skulle velat vara kurator eller familjerådgivare, eftersom jag gillar att "vända på steken" hitta alternativa vägar att gå,
....ska jag gå i trettio år till och vattna blommor och klippa gräs? bara för att det är bekvämt och smidigt?
...eller gör jag precis rätt?
....handlar livet EGENTLIGEN om att ha det så bra som möjligt, och njuta och leva och utvecklas som människa/ själ?
har jag inte världens bästa arbete, där jag aldrig behöver stressa, kan komma när jag vill och gå när jag vill, bara jobbet blir gjort. Ändå stressar jag på jobbet HELA tiden.
jag njuter inte ett smack av mina privilegier.
jag surar när jag går dit, och gnäller där mest hela tiden när sakerna inte funkar, och suckar. När egentligen jag har ett ARBETE . punkt.
Och, jag har ett ARBETE där jag får bestämma själv vad jag ska göra, i vilken takt jag ska göra det, och på vilket sätt jag ska göra det= passar mig perfekt.
....jag har ett arbete, där jag får vara ute hela dagarna, där jag får göra olika saker hela tiden, ingen slentrian.
....jättegoa arbetskamrater...
men är man menad rs ämnad för nåt annat?
inte fan hade jag gått och vattnat penseer på en kyrkogård i småland om jag insett att jag bara HAR sju månader kvar i detta liv.
ja vad göra? jag vill komma till punkten - ok jag har bara ett halvår kvar, men det är ok, jag är NÖJD. jag är tillfredsställd. Mitt liv ÄR och har varit BRA. inget jag skulle ändra på om jag fick göra om det.
men jag är inte säker, på att jag kommer säga så, om något skulle hända mej. Jag måste hitta alla pusselbitar som felar.
det är nog inte så många.
jag är ju nöjd med Mannen i mitt liv,och jag är nöjd med barnen, de små raringarna,
sen är det frågetecken för huset, jäkla renoveringsprojekt, som aldrig tar slut, alltid nya saker att lägga pengar tid och energi på....är det värt det?
men samtidigt: jag älskar gamla rara hus med spök-gubbar i , glasveranda, brygghus i trädgården.
doft av smultron-jasmin utanför matrums-fönstret. veboden. liljorna och de gammeldags rabarberna.
...det ÄR kanske värt det?
man kanske helt enkelt inte SER skogen för alla träd. Det vackra.
Allt jag ser med mina ögon är jobb-jobb-jobb....
förövrigt, för att få lite perspektiv på livet, och överhuvudtaget, för att jag tycker den här bloggen är så bra, intressant, öppenhjärtlig, enkel och rak, ärlig, sorglig men ändå visar vilken övermännsklig styrka man kan plocka fram, när man måste:
http://nellymamman.skyrock.com/
läs den, hon kämpar på, från "andra sidan staketet" än Sabina. Hon är anhörig, alltså inte fysiskt drabbad själv, men väldigt drabbad ändå, det är hennes make som fått cancer. hon skriver rakt upp och ner, hur det ÄR. ingen friserad sanning eller fint på ytan, utan verkligheten som den är, sorglig vacker rolig och otrolig.
hur eller hur, har jag "fastnat" för henne, hon verkar vara sån go människa, och dom kämpar så otroligt mycket, inte "bara" mot cancer, utan myndigheter och ekonomi-monster och allt runt omkring.
LÄS och stötta den här fina familjen. tycker jag.
nu ska jag hoppa ur pyjamasen och i sängen fastän inte klockan är tio än, och jag ska borra ner mig djuupt i sängen och kolla på ghostwhisperer-avsnitt.
imorgon är det nya tag, då är det ludds födelsedag..
.....
tretusen fyra hundra....
...plantor.
och så går vattenpumpen sönder.
man kan inte plantera
om man inte kan vattna.
så man skulle kunna säga att vi ligger något efter på jobbet.
men det ska väl vara sådana dagar ibland med eller hur.
satt i livlig diskussion med sambon om födelsedags-presenter och hur mkt det ska få kosta och jag surnade ihop för när det börjar handla om dom frön jag satt till världen så är INGA pengar MYCKET pengar och det ska handlas som om det vore sista chansen att någonsin handla mer. någonsin.
sambon kan hända är lite mer med fötterna på jorden, och då surnar jag som grädde i solsken när jag inte får som jag vill.
....jag köpte allt jag ville ändå, åkte hem. fortfarande sur, sätter mig vid datorn. fortfarande sur.
läser "nellymammans blogg"
....inser snabbt att mina små fyttigheter är pinsamma. När hon sitter i samma stund med en man drabbad av dödlig cancer, som när som helst kan dö, och som för närvarande blivit flyttad till ett sjukhem, där kostnaden för att bo där är på 6-7000kr per månad...
hon sjukskriven, pga utbrändhet (med fyra ungar, en svårt sjuk make o hem att sköta är det ett under att hon står på benen) och naturligtvis är ju han sjukskriven med, eftersom han då har hela huvet fullt av hjärntumörer...
där sitter dom, rs hon, med två 80procentiga inkomster...och har hus och vanliga räkningar att betala, mediciner och resor och allt annat....OCH nu då ytterligare en stor kostnad för sjukhemmet....
....och jag gnäller om något så fånigt att jag inte får handla upp hela lönen på födelsedagspresenter till mina bortskämda barn som redan HAR allt....
hur är man funtad egentligen?
jag är i varjefall inte sur längre, känns mer som om jag skäms lite för mitt eget egoistiska beteende när det finns så mkt redan I mitt Liv att vara glad över men som jag tar för givet...
varför är det så, att det bara är i skuggan av Hotet av sjukdom eller död, som man kan uppskatta livet?
bara genom att vara fattig, kan man förstå glädjen i mycket pengar,
endast när katastrofen står bakom dörren och väntar, kan man SE på riktigt, vilket underbart liv man har haft?
börjar man gradera upp vad som är verkligt viktigt, så är det så få saker. allt annat är bling bling
KÄRLEK har man kärlek har man i princip allt.
TRYGGHET jobb, boende, whatever som ger trygghet....så klarar man vad som helst..
HÄLSAN utan hälsan, har man INTE nåt alls. den friske har många önskningar, den sjuke bara En...
NÄRA OCH KÄRA omkring sig. har man några "kryckor" kan man gå genom livet i bra skick...
ingenstans finns utrymme för plasmateve, bil nyare än fem år, hus som är ens eget, två semester resor utomlands per år, odd-molly-blusar eller fancy skor.
ändå letar vi människor, åtminstone de flesta av oss, för trygghet och lycka i livet på FEL sätt.....
de flesta TROR på allvar, att om man talar om för alla som vill höra hur bra man har det eller hur mkt pengar man har eller fina stugor eller härliga thailandsemestrar, så ÄR det automatiskt så.
...eller berätta om sitt välbetalda jobb, eller lyckade familjeliv eller vad det nu handlar om...men ett liv kan ju inte berättas fram till framgång. jag blir ju inte mer lyckad som människa om jag berättar för alla som vill höra på hur bra jag är eller har det...
och jag är inte mer lyckad för att jag har mer pengar än grannen, eller nyare bil än jobbarkompisarna.
men vi TROR och inbillar oss själva att vi duger i andras ögon, om vi har fina väldesignade hem, nya bilar och visar upp en fin fasad...
att man inte kan inse att det räcker att kolla senaste hälsodeklarationen för sig själv och sina barn, för att se om man är lyckad eller ej. om man är trygg eller inte. om man har ett bra liv eller ej.
visst kan du ha ett bra liv som sjuk, inte så, men att man tar livet för givet tills det är försent.
så jag måste ta tag i det här och börja njuta lite mer, även om jag har hjärtklappningar, så är det ju "bara" hjärtklappningar. ..och jag lever ju än! och barnen med! dags för mej att ta fram tacksamheten igen, och njuta av mitt liv.man vet aldrig när det ändras, förutsättningarna.
det kan gå på ett ögonblick, eller aldrig.
och så går vattenpumpen sönder.
man kan inte plantera
om man inte kan vattna.
så man skulle kunna säga att vi ligger något efter på jobbet.
men det ska väl vara sådana dagar ibland med eller hur.
satt i livlig diskussion med sambon om födelsedags-presenter och hur mkt det ska få kosta och jag surnade ihop för när det börjar handla om dom frön jag satt till världen så är INGA pengar MYCKET pengar och det ska handlas som om det vore sista chansen att någonsin handla mer. någonsin.
sambon kan hända är lite mer med fötterna på jorden, och då surnar jag som grädde i solsken när jag inte får som jag vill.
....jag köpte allt jag ville ändå, åkte hem. fortfarande sur, sätter mig vid datorn. fortfarande sur.
läser "nellymammans blogg"
....inser snabbt att mina små fyttigheter är pinsamma. När hon sitter i samma stund med en man drabbad av dödlig cancer, som när som helst kan dö, och som för närvarande blivit flyttad till ett sjukhem, där kostnaden för att bo där är på 6-7000kr per månad...
hon sjukskriven, pga utbrändhet (med fyra ungar, en svårt sjuk make o hem att sköta är det ett under att hon står på benen) och naturligtvis är ju han sjukskriven med, eftersom han då har hela huvet fullt av hjärntumörer...
där sitter dom, rs hon, med två 80procentiga inkomster...och har hus och vanliga räkningar att betala, mediciner och resor och allt annat....OCH nu då ytterligare en stor kostnad för sjukhemmet....
....och jag gnäller om något så fånigt att jag inte får handla upp hela lönen på födelsedagspresenter till mina bortskämda barn som redan HAR allt....
hur är man funtad egentligen?
jag är i varjefall inte sur längre, känns mer som om jag skäms lite för mitt eget egoistiska beteende när det finns så mkt redan I mitt Liv att vara glad över men som jag tar för givet...
varför är det så, att det bara är i skuggan av Hotet av sjukdom eller död, som man kan uppskatta livet?
bara genom att vara fattig, kan man förstå glädjen i mycket pengar,
endast när katastrofen står bakom dörren och väntar, kan man SE på riktigt, vilket underbart liv man har haft?
börjar man gradera upp vad som är verkligt viktigt, så är det så få saker. allt annat är bling bling
KÄRLEK har man kärlek har man i princip allt.
TRYGGHET jobb, boende, whatever som ger trygghet....så klarar man vad som helst..
HÄLSAN utan hälsan, har man INTE nåt alls. den friske har många önskningar, den sjuke bara En...
NÄRA OCH KÄRA omkring sig. har man några "kryckor" kan man gå genom livet i bra skick...
ingenstans finns utrymme för plasmateve, bil nyare än fem år, hus som är ens eget, två semester resor utomlands per år, odd-molly-blusar eller fancy skor.
ändå letar vi människor, åtminstone de flesta av oss, för trygghet och lycka i livet på FEL sätt.....
de flesta TROR på allvar, att om man talar om för alla som vill höra hur bra man har det eller hur mkt pengar man har eller fina stugor eller härliga thailandsemestrar, så ÄR det automatiskt så.
...eller berätta om sitt välbetalda jobb, eller lyckade familjeliv eller vad det nu handlar om...men ett liv kan ju inte berättas fram till framgång. jag blir ju inte mer lyckad som människa om jag berättar för alla som vill höra på hur bra jag är eller har det...
och jag är inte mer lyckad för att jag har mer pengar än grannen, eller nyare bil än jobbarkompisarna.
men vi TROR och inbillar oss själva att vi duger i andras ögon, om vi har fina väldesignade hem, nya bilar och visar upp en fin fasad...
att man inte kan inse att det räcker att kolla senaste hälsodeklarationen för sig själv och sina barn, för att se om man är lyckad eller ej. om man är trygg eller inte. om man har ett bra liv eller ej.
visst kan du ha ett bra liv som sjuk, inte så, men att man tar livet för givet tills det är försent.
så jag måste ta tag i det här och börja njuta lite mer, även om jag har hjärtklappningar, så är det ju "bara" hjärtklappningar. ..och jag lever ju än! och barnen med! dags för mej att ta fram tacksamheten igen, och njuta av mitt liv.man vet aldrig när det ändras, förutsättningarna.
det kan gå på ett ögonblick, eller aldrig.
ännu ett härligt bad-kort...
märks det att jag börjar få sommar-abstinens redan??? och ps för att klargöra, nej det är INTE jag som tagit kortet, jag är inte så bra på kort som ni vet....men sambon är, det är så gulligt när lill Moni ska bada men det nog är lite
kallt för honom!
Moni, det är hans tvärtom-språk för simon, han kallade sig själv moni nästan ett år. nu kommer jag inte ihåg hans tvärtom-språk men jag minns han lyckades vända på de allra flesta ord, ganska finurligt!
Sen var det väl hur gulligt som helst, för han tyckte/ trodde alla ord slutade på -or. som exempel döskallor eller böckor. Och han blev tvär-arg om man sa något annat än fyrkanta, man fick INTE säga fyrkant. det HETTE fyrkanta.
han är bara tre år, fyller fyra i juli, men började prata tidigt. världens enklaste barn. Borde jag fattat redan när han låg i magen, och bara var lugn...sen föddes han, och chillen och jag sprang omkring som yra höns på BB, men Moni bara låg där o tittade. skrek inte. sov inte.
iaktog VÄRLDEN han kommit till....
sen har dom här tre åren varit en ren barn-lek...sover hela nätter, är trygg och enkel, käkar som en häst och gör allt enligt regelboken....
tror det handlar om lugn.
att man med tredje barnet blir lite lugnare till sinnet.
..att man inte går i taket om barnet råkar skrika.
....att man inser att barnet kanske helt enkelt bara är på skrik-humör, och att det faktiskt inte gör nåt om det skriker en stund om det nu har lust med det.
när förste kom, så var jag väl näst-intill-hysterisk....vilket ledde till att ungen inte sov mer än 20 minuter i sträck de första tio månaderna.
jag var väl ett dygn eller något ifrån att börja ge ungen sömnmedel (ja bvc skulle skriva ut det för att vända på hela sömnsituationen faktiskt)
....natten innan vi skulle börja med den medicinen, sov store-sonen i fyra timmar isträck.
...och jag trodde att han dött i plötslig spädbarnsdöd, eftersom han inte gjort ett ljud ifrån sig på 4 timmar...
helt hysterisk.
mellankillen som har adhd, har hela tiden kört sitt eget race. gjort saker på sitt sätt, när HAN vill, och hur han vill. ända sen han var nyfödd.
andra barn gillar att åka vagn...-inte Ludd.
andra barn gillar att leka med bilar.-inte Ludd.
andra barn gillar att somna i mammas eller pappas famn..-inte Ludd.
om ludd ska sova, skulle han sova i SIN säng, med sin snuttefilt, i SITT rum.
det skulle vara tyst. jag fick inte sjunga eller hålla på.
som spädbarn och ända tills nu, har han ALLTID gjort saker på sitt sätt...
och jag förväntar mig storverk av honom! tror adhd: n och aspergers är en välsignelse på nåt vis för honom,
han må stimma, men inget stoppar honom, inget är omöjligt och han har helt underbara ideer...vi är vääldigt lika och samtidigt väldigt olika.
snart fyller stor-killen tio år, om två dagar...och om tre dagar fyller mellanpojken 8 år....så det blir kalas på kalas, för gudarna ska veta att det krävs två kalas på två dagar även om dom råkar fylla dagarna efter varandra...det ska inte slås ihop nåt, det är super viktigt med egen födelsedag....
nu ska i varje fall jag tralla upp te sängen och kika in en ny film mitt snälla ex kom med igår.
natti natti !
kallt för honom!
Moni, det är hans tvärtom-språk för simon, han kallade sig själv moni nästan ett år. nu kommer jag inte ihåg hans tvärtom-språk men jag minns han lyckades vända på de allra flesta ord, ganska finurligt!
Sen var det väl hur gulligt som helst, för han tyckte/ trodde alla ord slutade på -or. som exempel döskallor eller böckor. Och han blev tvär-arg om man sa något annat än fyrkanta, man fick INTE säga fyrkant. det HETTE fyrkanta.
han är bara tre år, fyller fyra i juli, men började prata tidigt. världens enklaste barn. Borde jag fattat redan när han låg i magen, och bara var lugn...sen föddes han, och chillen och jag sprang omkring som yra höns på BB, men Moni bara låg där o tittade. skrek inte. sov inte.
iaktog VÄRLDEN han kommit till....
sen har dom här tre åren varit en ren barn-lek...sover hela nätter, är trygg och enkel, käkar som en häst och gör allt enligt regelboken....
tror det handlar om lugn.
att man med tredje barnet blir lite lugnare till sinnet.
..att man inte går i taket om barnet råkar skrika.
....att man inser att barnet kanske helt enkelt bara är på skrik-humör, och att det faktiskt inte gör nåt om det skriker en stund om det nu har lust med det.
när förste kom, så var jag väl näst-intill-hysterisk....vilket ledde till att ungen inte sov mer än 20 minuter i sträck de första tio månaderna.
jag var väl ett dygn eller något ifrån att börja ge ungen sömnmedel (ja bvc skulle skriva ut det för att vända på hela sömnsituationen faktiskt)
....natten innan vi skulle börja med den medicinen, sov store-sonen i fyra timmar isträck.
...och jag trodde att han dött i plötslig spädbarnsdöd, eftersom han inte gjort ett ljud ifrån sig på 4 timmar...
helt hysterisk.
mellankillen som har adhd, har hela tiden kört sitt eget race. gjort saker på sitt sätt, när HAN vill, och hur han vill. ända sen han var nyfödd.
andra barn gillar att åka vagn...-inte Ludd.
andra barn gillar att leka med bilar.-inte Ludd.
andra barn gillar att somna i mammas eller pappas famn..-inte Ludd.
om ludd ska sova, skulle han sova i SIN säng, med sin snuttefilt, i SITT rum.
det skulle vara tyst. jag fick inte sjunga eller hålla på.
som spädbarn och ända tills nu, har han ALLTID gjort saker på sitt sätt...
och jag förväntar mig storverk av honom! tror adhd: n och aspergers är en välsignelse på nåt vis för honom,
han må stimma, men inget stoppar honom, inget är omöjligt och han har helt underbara ideer...vi är vääldigt lika och samtidigt väldigt olika.
snart fyller stor-killen tio år, om två dagar...och om tre dagar fyller mellanpojken 8 år....så det blir kalas på kalas, för gudarna ska veta att det krävs två kalas på två dagar även om dom råkar fylla dagarna efter varandra...det ska inte slås ihop nåt, det är super viktigt med egen födelsedag....
nu ska i varje fall jag tralla upp te sängen och kika in en ny film mitt snälla ex kom med igår.
natti natti !
robinson...
...vaknade i natt vid tre o kom på:
tänk robinson. och det blir min nya bantningsmetod. ska äta så lite som möjligt och bara när jag är riktigt "robinsonhungrig".
då ska jag äta några blad vitkål och kanske en halv morot.
borde inte det gå snabbt då? typ tio kilo på två veckor eller nåt? blir ju så trött på mig själv, vill faktiskt inte var så ytlig att jag låter utseendet styra hur jag mår invändigt, och vill inte gnälla på några överflödskilon, när jag vet att Sabina skulle varit lycklig om hennes enda problem vore några extrakilon...
men det är dö svårt att tänka på såna som har det "värre" för att minimiera sin egna problem.
kilona sitter ju där så fort en råkar se sig själv i spegeln, och man undrar - hur i helvete blev jag SÅN nu då??
och så tycker jag , att jag borde ha lite styrka att äta lagom motionera lagom och ge det TID...
men istället bestämmer jag mig för att banta på måndan, käkar sallad med mager vinegrette till både frukost och middag, power-walkar / joggar två timmar den dan...
sen blir det tisdag, mager sallad och vinegrette te frukost o middag, men kanske nåt litet till mer...powerwalkar en timme i alla fall...
onsdag kommer, och nu börjar twisten i huvudet. "nu har jag varit så duktig så länge så nu kan jag väl unna mig lite gott" ( tidsbegrepp har jag uppenbarligen inte om jag tror att två dagar är lång tid)
och så börjar jag fuska. och framåt torsdagen kommer misströstningen. .....
nu har jag ju ändå redan sabbat den här veckan...bättre köra på allvar på måndag igen....
och så slutar helgen i ett hav av blandat smågodis, choklad, frall-frukost med marmelad o ost, middag med gräddsås o potatisgratäng, och lördagskvällen är jag så stinn så jag knappt orkar sträcka mig efter fjärrkontrollen i soffan....
detta har nu hållt på hele vintern....och sen jag slutade rööka, har jag ju använt lite gott som tröst, och tänkt att hellre lite överflödskilon än giftig tobak i lungorna..
men det var innan åtta kilo plus det.
hur kan jag vara så motsägelsefull???
är det nån man ska känna, och kunna tackla är det väl en själv? jag har ju levt med mig själv hela livet och borde således veeta mina egna bortförklaringar och hur jag ska mota dom?
det hade jag ju gjort om det vore min unge, ja Ludd vet jag är galen i choklad så det är inte lönt att köpa hem för då äter han upp allt på en gång...
men själv tror jag att det går att ha liggandes en marabou mintkrokant 200grams i kylen utan att jag slänger bantningen genom fönstret, borrar ner mig i soffan och glufsar som om det vore den sista chokladkakan i världen...märkligt..
oj nu är visstklockan mkt o vi ska ju för sjutton gubbar jobba o gå i skola idag...bye bye
mitt nya godis...
nu jävlans i havet ska det ske, något som aldrig hänt, och som jag aldrig skulle hända heller. jag ska börja äta FRUKT.
...egentligen hatar jag frukt...
banan=slemmig konsistens.. äpple= skal fastnar mellan tänderna alternativt man kan hitta en mask i det...clementin= äckliga vita strimmor av nåt blä,....... apelsin= se clementin....... vindruvor= också konsistensäckel...osv......
ett under att jag har tre pojkar som alla älskar frukt och grönsaker, dom hivar i sig äpplen päron babaner haha jag menar bananer. fast babaner låter ju så ohyggligt mycket roligare...
skit i det nu. vi pratar ju om frukt. som är mitt GODIS.
jag har faktiskt varit ute och gått nu, i en timma nästan. power-walkade. och när jag kom hem tog jag just det fina äpplet som är på bilden!.
utan att skala det. utan att skära upp i skivor först eller nåt. och det var GOTT tro det eller ej! surt gott äpple.
så nu kan jag äta päpplen. men va fan äpplen. fast även päppel låter mer kul...
jag har alltid förespråkat att man ska prata mer som barn, jag älskar att lyssna på min tre o ett halvt åring när han uttalar ord, ex...hyssna istället för lyssna, olevolen istället för overallen...och sen tycker jag om sättet som dom pratar på..."världens bästaste mamma" får jag höra att jag är så fort jag gör något snällt typ plockar fram en glass ur frysen eller hjälper han på toaletten eller hjälper honom med skorna.
....och när han inte får glass eller skor blir jag så klart världens dummaste mamma. inget mellanting där heller...
store killen vet jag körde med HEEKA HADDÅÅÅ när han menade leka i sandlådan, och när han vrålade GRÄMAMMA allt vad han orkade så gällde det att plocka fram hans plast-grävmaskin snabbt. DUTTI DUTTI var duktig.. och KRICKODILLO var såklart krokodil....sånt man kommer ihåg.
hur som haver, nu när det gick så bra med äpplet,
funderar jag nästan på om jag inte ska anstränga mig ytterligare och kanske försöka mig på ett päron nästa gång. Päron har jag inga problem med konsistens-mässigt, bara att smaken inte är såå god...
men eftersom jag slutat röka, och nästan aldrig dricker sprit, så är jag ju så nära målet som hälso-guru man bara kan bli..om jag bara lyckades äta lite frukt också.
nej nu är det duschen som gäller
hej svejs
...egentligen hatar jag frukt...
banan=slemmig konsistens.. äpple= skal fastnar mellan tänderna alternativt man kan hitta en mask i det...clementin= äckliga vita strimmor av nåt blä,....... apelsin= se clementin....... vindruvor= också konsistensäckel...osv......
ett under att jag har tre pojkar som alla älskar frukt och grönsaker, dom hivar i sig äpplen päron babaner haha jag menar bananer. fast babaner låter ju så ohyggligt mycket roligare...
skit i det nu. vi pratar ju om frukt. som är mitt GODIS.
jag har faktiskt varit ute och gått nu, i en timma nästan. power-walkade. och när jag kom hem tog jag just det fina äpplet som är på bilden!.
utan att skala det. utan att skära upp i skivor först eller nåt. och det var GOTT tro det eller ej! surt gott äpple.
så nu kan jag äta päpplen. men va fan äpplen. fast även päppel låter mer kul...
jag har alltid förespråkat att man ska prata mer som barn, jag älskar att lyssna på min tre o ett halvt åring när han uttalar ord, ex...hyssna istället för lyssna, olevolen istället för overallen...och sen tycker jag om sättet som dom pratar på..."världens bästaste mamma" får jag höra att jag är så fort jag gör något snällt typ plockar fram en glass ur frysen eller hjälper han på toaletten eller hjälper honom med skorna.
....och när han inte får glass eller skor blir jag så klart världens dummaste mamma. inget mellanting där heller...
store killen vet jag körde med HEEKA HADDÅÅÅ när han menade leka i sandlådan, och när han vrålade GRÄMAMMA allt vad han orkade så gällde det att plocka fram hans plast-grävmaskin snabbt. DUTTI DUTTI var duktig.. och KRICKODILLO var såklart krokodil....sånt man kommer ihåg.
hur som haver, nu när det gick så bra med äpplet,
funderar jag nästan på om jag inte ska anstränga mig ytterligare och kanske försöka mig på ett päron nästa gång. Päron har jag inga problem med konsistens-mässigt, bara att smaken inte är såå god...
men eftersom jag slutat röka, och nästan aldrig dricker sprit, så är jag ju så nära målet som hälso-guru man bara kan bli..om jag bara lyckades äta lite frukt också.
nej nu är det duschen som gäller
hej svejs
god möörrning!
så var det m¨åååndag morgon....och jag vaknade på ett strålande humör, tittar ut och det ser ut att bli en fin vårdag idag med! tänk vilken skillnad det är, om man bara fått sova gott, så man är utvilad innan klockan ringer vid sex...
Vet att vi har massa att göra, men det känns så skönt att det hädan efter blir ute-jobb istället för att städa gamla dammiga kyrkor eller tvätta golv i församlingshem, sådant som en kyrkvaktmästare gör på vintern...
jag vet att när jag började tyckte det var hur jobbigt som helst att alltid vara ute och jobba, oavsett väder. Jag är mer en "in-door-kind-of-girl" meen, uppenbarligen var tom jag inte för gammal för att ändra mig, och nu kan jag nog knappt tänka mig ett inne-jobb.
hur som haver. kanske skulle dricka upp kaffet, o börja packa in hundar o ungar o väskor o matlådor i bilen snart. så jag för en gångs skull kanske kommer i tid till jobbet? kan inte ens minnas hur det var när man arbetade på fabrik som hade klocka att stämpla in...jag måste legat på minus varenda dag, tidsoptimist som jag är...
tur mitt nuvarande jobb inte är så petiga om man kommer vid halv nio eller nio..
nej nu måste jag börja styra upp!
Vet att vi har massa att göra, men det känns så skönt att det hädan efter blir ute-jobb istället för att städa gamla dammiga kyrkor eller tvätta golv i församlingshem, sådant som en kyrkvaktmästare gör på vintern...
jag vet att när jag började tyckte det var hur jobbigt som helst att alltid vara ute och jobba, oavsett väder. Jag är mer en "in-door-kind-of-girl" meen, uppenbarligen var tom jag inte för gammal för att ändra mig, och nu kan jag nog knappt tänka mig ett inne-jobb.
hur som haver. kanske skulle dricka upp kaffet, o börja packa in hundar o ungar o väskor o matlådor i bilen snart. så jag för en gångs skull kanske kommer i tid till jobbet? kan inte ens minnas hur det var när man arbetade på fabrik som hade klocka att stämpla in...jag måste legat på minus varenda dag, tidsoptimist som jag är...
tur mitt nuvarande jobb inte är så petiga om man kommer vid halv nio eller nio..
nej nu måste jag börja styra upp!
snart söndagen över då
dom här små glada penseerna satte jag idag utanför dörren till glasverandan....
det känns ju helt okej med dessa små rara blommor, och några jag ställde i en kruka vid brygghuset....det är bara det att jag så väl veet vad som väntar på mej på jobbet i morgon....närmare bestämt tretusenfyrahundra penseer till...
nu börjar planteringen på alla fond-gravar vi har, och som det ser ut nu, är vi väldigt få, vi ligger efter med en hel hög grav-rabatter och jag mår fortfarande si-så-där....hade kännts mkt bättre att stannat hemma, men å andra sidan, beror hjärtklappningarna och andnings-svårigheterna på ångest, så är det ju lika bra att gå o jobba, jag menar, jag blir ju inte direkt friskare för att jag går hemma!
jag är ju en sån som avskyr att gå hemma. jag har avskytt det när jag varit mammaledig, sjukskriven eller arbetslös. jag måste få känna mig behövd och någorlunda viktig ( jo så självklart är man väl lika viktig även om man går hemma)
men jag har ju vänner som är sjukskrivna eller arbetslösa, som lyckas klara av det ändå, att gå hemma. Dom kanske går o fikar tillsammans, dom har det fint hemma, själv, när jag blir hemma mer än ett par veckor, då faller allt.
då ser mitt hem värre ut än nånsin , då är jag ju arbetslös, och esom jag är det, behöver jag ju inte stressa utan skjuter upp allting till seenare....
så jag vill inte gå hemma. men heller inte jobba om hjärtklappningarna beror på att jag fått mördar-bakterier och snart kommer dö, om jag inte är i absolut stillhet hela tiden. man VET ju inte vad det ÄR...hade jag bara vetat, att "hjärtklappningarna är helt ofarliga och beror inte på annat än lite ångest, och att jag har svårt att andas beror på typ pollen" ja då skulle jag ut o springa, jag VILL verkligen ut och springa vattentorns-rundan, men när jag nu är så drastisk, och inte veet
om skillnaden på att leva och dö eller åtminstone kan bli mer allvarligt sjuk, beror på om jag är fysiskt aktiv eller stilla, gör att jag inte riktigt våågar göra något mer än nödvändigt...
jag vet inte. ska ringa o kolla om rönken-bilderna visade nåt. gjorde dom inte DET då får jag lägga ner det här hjärt-klapperiet och ägna mig åt roligare saker.....
har i alla fall varit ute hos min älskade häst idag, red inte, bara borstade och pussades lite..sen stack jag hem och hittade min älskling framför grillen...jag är lite nykär idag, för han är nyrakad, och eftersom jag tycker min sambo är det snyggaste som finns, men inte om han har skägg, så blev jag så lycklig...
jodå han läser bloggen ibland, och visst kanske kanske samlar jag lite pluspoäng när jag skryter om honom, men jag ljuger i alla fall inte...
någon som ljuger, på riktigt, och som jag har blivit ordenligt OSAMS med, för att vara allvarlig, är min för-b j-va idiot-VÅG.
inte fan kan jag gått upp ett kilo till sen onsdags. han bara ljuger och hittar på och fattar inte att han är farligt nära att bli utslängd genom fönstret...jag ska ge honom en EN chans till. onsdag blir nästa vägning och då får han börja säga snälla saker om ha nska bo kvar i det här huset....
natti natti nu ska jag glo på film i sängen!
det känns ju helt okej med dessa små rara blommor, och några jag ställde i en kruka vid brygghuset....det är bara det att jag så väl veet vad som väntar på mej på jobbet i morgon....närmare bestämt tretusenfyrahundra penseer till...
nu börjar planteringen på alla fond-gravar vi har, och som det ser ut nu, är vi väldigt få, vi ligger efter med en hel hög grav-rabatter och jag mår fortfarande si-så-där....hade kännts mkt bättre att stannat hemma, men å andra sidan, beror hjärtklappningarna och andnings-svårigheterna på ångest, så är det ju lika bra att gå o jobba, jag menar, jag blir ju inte direkt friskare för att jag går hemma!
jag är ju en sån som avskyr att gå hemma. jag har avskytt det när jag varit mammaledig, sjukskriven eller arbetslös. jag måste få känna mig behövd och någorlunda viktig ( jo så självklart är man väl lika viktig även om man går hemma)
men jag har ju vänner som är sjukskrivna eller arbetslösa, som lyckas klara av det ändå, att gå hemma. Dom kanske går o fikar tillsammans, dom har det fint hemma, själv, när jag blir hemma mer än ett par veckor, då faller allt.
då ser mitt hem värre ut än nånsin , då är jag ju arbetslös, och esom jag är det, behöver jag ju inte stressa utan skjuter upp allting till seenare....
så jag vill inte gå hemma. men heller inte jobba om hjärtklappningarna beror på att jag fått mördar-bakterier och snart kommer dö, om jag inte är i absolut stillhet hela tiden. man VET ju inte vad det ÄR...hade jag bara vetat, att "hjärtklappningarna är helt ofarliga och beror inte på annat än lite ångest, och att jag har svårt att andas beror på typ pollen" ja då skulle jag ut o springa, jag VILL verkligen ut och springa vattentorns-rundan, men när jag nu är så drastisk, och inte veet
om skillnaden på att leva och dö eller åtminstone kan bli mer allvarligt sjuk, beror på om jag är fysiskt aktiv eller stilla, gör att jag inte riktigt våågar göra något mer än nödvändigt...
jag vet inte. ska ringa o kolla om rönken-bilderna visade nåt. gjorde dom inte DET då får jag lägga ner det här hjärt-klapperiet och ägna mig åt roligare saker.....
har i alla fall varit ute hos min älskade häst idag, red inte, bara borstade och pussades lite..sen stack jag hem och hittade min älskling framför grillen...jag är lite nykär idag, för han är nyrakad, och eftersom jag tycker min sambo är det snyggaste som finns, men inte om han har skägg, så blev jag så lycklig...
jodå han läser bloggen ibland, och visst kanske kanske samlar jag lite pluspoäng när jag skryter om honom, men jag ljuger i alla fall inte...
någon som ljuger, på riktigt, och som jag har blivit ordenligt OSAMS med, för att vara allvarlig, är min för-b j-va idiot-VÅG.
inte fan kan jag gått upp ett kilo till sen onsdags. han bara ljuger och hittar på och fattar inte att han är farligt nära att bli utslängd genom fönstret...jag ska ge honom en EN chans till. onsdag blir nästa vägning och då får han börja säga snälla saker om ha nska bo kvar i det här huset....
natti natti nu ska jag glo på film i sängen!
bättre dag idag...
min söndags-syssla.
här vid mitt brygghus, har jag och pojkarna grävt upp ett land och planterat solros-frön, blir spännande om det kommer växa nåt.
annars är det städning och tvättning och sånt på agendan idag. Vaknade i morse och kunde andas mycket lättare så det kanske är på tebakagång vad jag nu har/ hade.....
depperiet känns inte heller så jobbigt just nu idag.
nu ska vi te svärmor o käka hederlig husmanskost i form av kött kokt potatis grönsaker o gele och svärmors underbara sås till....hon kan laga mat hon!
på återseende....
här vid mitt brygghus, har jag och pojkarna grävt upp ett land och planterat solros-frön, blir spännande om det kommer växa nåt.
annars är det städning och tvättning och sånt på agendan idag. Vaknade i morse och kunde andas mycket lättare så det kanske är på tebakagång vad jag nu har/ hade.....
depperiet känns inte heller så jobbigt just nu idag.
nu ska vi te svärmor o käka hederlig husmanskost i form av kött kokt potatis grönsaker o gele och svärmors underbara sås till....hon kan laga mat hon!
på återseende....
dessa jävla projekt...
....min baksida just nu....där det såsmåning om ska bli en altan. Meeen, som det ALLTID blir när vi ska påbörja nåt, så drar det med sig en massa annat när man böjrar riva i allt. Det började med att vi nog vill ha en alltan...
men när vi ska börja, inser vi att det nog skulle varit bra att byta lite panel som var sprucken , och plötsligt ser trädgårn ut som en brädgård...
för min egen del var det som jag misstänkte...så fort jag smög ut med min kopp kaffe för placera rumpan i en speedwaystol och kolla in när grabbarna jobbade blev det stopp!! av chille-polis och vips försvann kaffekoppen ur min hand, för att ersättas med en målar´pensel och en burk färg istället....
....jag hann väl knappt börja måla på nån planka innan svärfar som är snickare och kan allt i helavärlden kom och påpekade att jag inte skulle stå där och måla i solen för det torkar för fullt....
sen kommer polis-chille igen och härjar om stegar och att jag inte målade tillräckligt högt upp på plankorna eller vad det var...jag stängde av öronen rätt fort....
och samtidigt står jag där med den där jävla penseln i handen och har ont ilungorna och är hyper-hypokondrisk och tror att jag när som helst ska dö ungefär och inser att DETTA var nog inte hur jag vill tillbringa min sista dag i livet.
Så jag slängde penseln i pytsen, talade om för alla som ville höra att jag nog skulle bosätta mig i en etta mitt i stan utan trädgård och utan allt, och sen gick jag in.
framåt eftermiddan mjuknade jag upp, och kvällen slutade med kines-mat och en rulle på bio-duken, två kilo godis (ja ja men ha i åtanke att jag känner mig krasslig och då orkar man inte banta) slank visst med ner och nu sitter jag här klockan halv ett på natten och undrar om jag ens ska gå o sova. hostar ju så förskräckligt så jag kanske rent av skiter i att ens gå o lägga mig.
man ska väl snart upp igen ändå.
känner mig nog lite små deppig men det är nog att jag har så ont i lungor och hostar och tycker för mycket synd om mig...
go natti gonatti schweden. veer evverjuu arr!
men när vi ska börja, inser vi att det nog skulle varit bra att byta lite panel som var sprucken , och plötsligt ser trädgårn ut som en brädgård...
för min egen del var det som jag misstänkte...så fort jag smög ut med min kopp kaffe för placera rumpan i en speedwaystol och kolla in när grabbarna jobbade blev det stopp!! av chille-polis och vips försvann kaffekoppen ur min hand, för att ersättas med en målar´pensel och en burk färg istället....
....jag hann väl knappt börja måla på nån planka innan svärfar som är snickare och kan allt i helavärlden kom och påpekade att jag inte skulle stå där och måla i solen för det torkar för fullt....
sen kommer polis-chille igen och härjar om stegar och att jag inte målade tillräckligt högt upp på plankorna eller vad det var...jag stängde av öronen rätt fort....
och samtidigt står jag där med den där jävla penseln i handen och har ont ilungorna och är hyper-hypokondrisk och tror att jag när som helst ska dö ungefär och inser att DETTA var nog inte hur jag vill tillbringa min sista dag i livet.
Så jag slängde penseln i pytsen, talade om för alla som ville höra att jag nog skulle bosätta mig i en etta mitt i stan utan trädgård och utan allt, och sen gick jag in.
framåt eftermiddan mjuknade jag upp, och kvällen slutade med kines-mat och en rulle på bio-duken, två kilo godis (ja ja men ha i åtanke att jag känner mig krasslig och då orkar man inte banta) slank visst med ner och nu sitter jag här klockan halv ett på natten och undrar om jag ens ska gå o sova. hostar ju så förskräckligt så jag kanske rent av skiter i att ens gå o lägga mig.
man ska väl snart upp igen ändå.
känner mig nog lite små deppig men det är nog att jag har så ont i lungor och hostar och tycker för mycket synd om mig...
go natti gonatti schweden. veer evverjuu arr!
min födelsedags-present!!!
....hade tänkt lägga ut en bild på vår grill fylld med läckerheter från ikväll, men känner mig nödd och tvungen att lägga ut en bild på Maskinen som jag fick av min Ludd! visst är den fin!
just nu är jag placerad i soffan med en stoor dooleys, och kaffe på gång, och >Talang på fyran. Höll på att skratta ihjäl mig åt dom nakna killarna med knäckebröna för sina snorrar trodde Lill-fisen skulle smälla av när han såg dom...
Annars har jag haft en knäpp-dag. En sån där dag som börjar med att jag ska ta ett glas ur skåpet och tappar det så man får dammsuga innan klockan är sex på mornen...
sen har jag i ingen särskild ordning: snubblat - ramlat- tappat - spillt - fastnat - glömt bort - spillt igen - tappat....allt som går att fela på....bläh.
så har man ju varit o rönkat ( jag veet det stavas röntga men det låter roligare med rönka) lungorna och hjärtat...
Ill be DAMNED om dom inte hittar både det ena och det andra där inne i mig, man är väl en full-fjädrad hypokondriker va...
ikväll blir det bio-duk ner och skräckfilm fram! gott.
imorgon får jag gå upp tidigt om jag ska placera mig i speedwaystolen för att kolla in när chillen o hans lillebror jobbar på altanen...nä förresten. tänk om dom tycker jag ska hjälpa till?!
kolla in damen....
nu sitter jag och bölar och kollar på den här damen:
http://www.youtube.com/watch?v=9lp0IWv8QZY
hur go som helst!
http://www.youtube.com/watch?v=9lp0IWv8QZY
hur go som helst!
huvudvärk och hypokondri
...men först ett fint foto på min treåring, som här utövar en särskild form av tai-chi vid medelhavets strand...inte dåligt av en treåring va?
igår blev det inte blogg, först var jag och jobbade, har ett jobb som skulle varit jävligt perfekt just nu med det här härliga vår-vädret om INTE alla dumma bönder fått för sig att ta den värsta sortens gödsel och sprida ut på alla sina åkrar, varav en är belägen jämte kyrkan...jag stank ko-gris-dynga hela jag, det stack i ögon o hals, men var ju tvungen att vara ute och gräva om alla rabatter och fylla på jord med mera....
var säkert skit-lukten som fick mig att få ont i huvet när jag kom hem...
nåväl. eftermiddagen spenderade jag i sadeln, min kompis tog sin tinker-häst och jag tog min fjord och så gav vi oss i väg ut i skogen. Hur mysigt som helst.
var nog inte hemma förrän åtta tiden, och då satt jag framför "vimmelmammans blogg" och väntade på en uppdatering från hennes läkarbesök, huvudvärken blev värre, och jag drog en dubbel-treo och hoppades...men inte ens det hjälpte, så jag fick gå o lägga mig istället fast jag inte var trött...buhu.
vaknade med början te samma huvudvärk igen...startade upp med ännu en dubbel treo och nu känns det ganska ok.
jag ska te jobb sen, men just nu sitter jag här i väntan på att gå te sjukhuset för o röntga lungor o hjärta.
tror det är därför jag har huvudvärk gudarna vet vad dom hittar där inne på en, och helt plötsligt har jag ont både här och där...
igår var hjärtklappningarna värre än någonsin, men de kommer vid så olika sorters tillfällen att jag inte fattar något annat än att det måste var virus...
jag kan bli skit-sur på chefen och tala om att jag hellre stått och öst gris-skit i åtta timmar i sträck än att vara på det jobb jag har nu (nej inte smart att säga i kris-tiderna där folk förlorar jobb på löpande band, men jag var sur o menade det just då faaktiskt...)
och INGA hjärtklappningar....trots en puls på hundra åttio....
sen kanske jag står och lagar mat och rör i en gryta och får typ tio hjärtklappningar på en kvart...hel-knäppt... nåväl. vi får se vad dom hittar där inne idag, fast jag får väl inte veta det förrän om ett par veckor ändå...
nu är det dags för duschen. kram kram
igår blev det inte blogg, först var jag och jobbade, har ett jobb som skulle varit jävligt perfekt just nu med det här härliga vår-vädret om INTE alla dumma bönder fått för sig att ta den värsta sortens gödsel och sprida ut på alla sina åkrar, varav en är belägen jämte kyrkan...jag stank ko-gris-dynga hela jag, det stack i ögon o hals, men var ju tvungen att vara ute och gräva om alla rabatter och fylla på jord med mera....
var säkert skit-lukten som fick mig att få ont i huvet när jag kom hem...
nåväl. eftermiddagen spenderade jag i sadeln, min kompis tog sin tinker-häst och jag tog min fjord och så gav vi oss i väg ut i skogen. Hur mysigt som helst.
var nog inte hemma förrän åtta tiden, och då satt jag framför "vimmelmammans blogg" och väntade på en uppdatering från hennes läkarbesök, huvudvärken blev värre, och jag drog en dubbel-treo och hoppades...men inte ens det hjälpte, så jag fick gå o lägga mig istället fast jag inte var trött...buhu.
vaknade med början te samma huvudvärk igen...startade upp med ännu en dubbel treo och nu känns det ganska ok.
jag ska te jobb sen, men just nu sitter jag här i väntan på att gå te sjukhuset för o röntga lungor o hjärta.
tror det är därför jag har huvudvärk gudarna vet vad dom hittar där inne på en, och helt plötsligt har jag ont både här och där...
igår var hjärtklappningarna värre än någonsin, men de kommer vid så olika sorters tillfällen att jag inte fattar något annat än att det måste var virus...
jag kan bli skit-sur på chefen och tala om att jag hellre stått och öst gris-skit i åtta timmar i sträck än att vara på det jobb jag har nu (nej inte smart att säga i kris-tiderna där folk förlorar jobb på löpande band, men jag var sur o menade det just då faaktiskt...)
och INGA hjärtklappningar....trots en puls på hundra åttio....
sen kanske jag står och lagar mat och rör i en gryta och får typ tio hjärtklappningar på en kvart...hel-knäppt... nåväl. vi får se vad dom hittar där inne idag, fast jag får väl inte veta det förrän om ett par veckor ändå...
nu är det dags för duschen. kram kram
borgvattnets prästgård...
....glöm inte det go vänner, snart börjar det. ska bli kul o se om dom hittar några spöööken där!
idag har varit en hyfsat bra dag, har jobbat, vilket var jätteskönt i vårsolen...OCH alla på jobbet sa Grattis på 35 års-dagen te mej, för DOM liksom JAG SJÄLV har ju trott jag varit 34 i ett helt år! Fantastiskt tycker jag. Känns som om jag nästan blitt YNGRE inte äldre....
jag firade denna dagen-efter-jag -fyllt-mindre-än-förra-året med att efter jobbet direkt-kört till Charlies Häst och Hund och införskaffat mig ett par nya rid-kängor, och ett par nya short-chaps!
Testade ett par stövlar först, men insåg att jag nog inte kommer att använda dom lika mkt som man gör med kängor....nu är jag glad i alla fall, och som GRÄDDE på moset, så har hjärtklappningarna nästan försvunnit...så det firade jag med en långpromenad med nicken...
OCH...OCH....trumvirvel trumvirvel:
sambon o jag har slagit vad om två-tusen spänn, vem som gått ner procentuellt mest i vikt till första dagen på semestern!
hur lätt som helst vinner jag det, jag vann förra året, men gjorde misstaget att slå vad om något så löjligt som att man skulle om-man-vann få göra vad som helst i en hel vecka utan att bry sig om matlagning, städning eller ungar, bara lata sig i en hel vecka....
jag vann.
och plötsligt rann det ut i sanden, och jag såg aldrig av min vinst...
Det ska vara hård-valuta, och nu satte vi ribban på 2000 spänn och redan tror jag jag ligger i överläge....även om jag syndat med lite maränger, såg jag allt att han vräkte i sig brie-ost he he.....
så.....i morgon är det jag och Nicken som tar vår kl-fem runda igen! Nu har jag till o med hoppat lite i studsmattan utan att få andnöd o extra-slag så det ger nog med sig nu!
idag har varit en hyfsat bra dag, har jobbat, vilket var jätteskönt i vårsolen...OCH alla på jobbet sa Grattis på 35 års-dagen te mej, för DOM liksom JAG SJÄLV har ju trott jag varit 34 i ett helt år! Fantastiskt tycker jag. Känns som om jag nästan blitt YNGRE inte äldre....
jag firade denna dagen-efter-jag -fyllt-mindre-än-förra-året med att efter jobbet direkt-kört till Charlies Häst och Hund och införskaffat mig ett par nya rid-kängor, och ett par nya short-chaps!
Testade ett par stövlar först, men insåg att jag nog inte kommer att använda dom lika mkt som man gör med kängor....nu är jag glad i alla fall, och som GRÄDDE på moset, så har hjärtklappningarna nästan försvunnit...så det firade jag med en långpromenad med nicken...
OCH...OCH....trumvirvel trumvirvel:
sambon o jag har slagit vad om två-tusen spänn, vem som gått ner procentuellt mest i vikt till första dagen på semestern!
hur lätt som helst vinner jag det, jag vann förra året, men gjorde misstaget att slå vad om något så löjligt som att man skulle om-man-vann få göra vad som helst i en hel vecka utan att bry sig om matlagning, städning eller ungar, bara lata sig i en hel vecka....
jag vann.
och plötsligt rann det ut i sanden, och jag såg aldrig av min vinst...
Det ska vara hård-valuta, och nu satte vi ribban på 2000 spänn och redan tror jag jag ligger i överläge....även om jag syndat med lite maränger, såg jag allt att han vräkte i sig brie-ost he he.....
så.....i morgon är det jag och Nicken som tar vår kl-fem runda igen! Nu har jag till o med hoppat lite i studsmattan utan att få andnöd o extra-slag så det ger nog med sig nu!
TÄNKER BARA PUSHA LITE FÖR....
.....Det Okända kl 20.00 på teve fyraplus ikväll....
dom har gjort ett program från Borgvattnets Spökprästgård utanför Östersund, och till detta ställe ska jag, svägerskan och ett gäng andra spök-tokiga flickor bege oss i slutet av juni....SPÄNNANDE!
......om inte det okända tagit dit ett medium som tagit bort alla rysliga gastar, vålnader, gengångare, onda andar och reguljära spöken som skall finnas där förståss....men det tror jag inte. man får visst till o med ett diplom på att man övernattat där......
nej nu ska jag köra pojkar till sin farmor en svänga.
jag återkommer...
dom har gjort ett program från Borgvattnets Spökprästgård utanför Östersund, och till detta ställe ska jag, svägerskan och ett gäng andra spök-tokiga flickor bege oss i slutet av juni....SPÄNNANDE!
......om inte det okända tagit dit ett medium som tagit bort alla rysliga gastar, vålnader, gengångare, onda andar och reguljära spöken som skall finnas där förståss....men det tror jag inte. man får visst till o med ett diplom på att man övernattat där......
nej nu ska jag köra pojkar till sin farmor en svänga.
jag återkommer...
det BLEV en lapp! En bra Lapp!
.....och för er alla som väntat med spänning hela dagen på vad i all världen jag FICK i födelsedagspresent ( för när man när över trettio är det ju precis lika viktigt som när man är tolv eller hur)))
....så fick jag en LAPP! ja jag vet jag sa - Ingen lapp, vad som helst men ingen lapp.
men såna HÄR lappar gillar Jansson, helt klart! så TACK älskling, du vet minsann vad som gör mig lycklig!
....jag fick med andra ord ett presentkort på ett par tusen på charlies häst o hund!!!! HÄRLIGT!
jag som alltid ska snåla på hästgrejer, kläder te mig själv när jag ska rida, blir ju fullkomligt överlycklig, nu blir det ju av att jag köper nya ridstövlar som jag tjatat om ett år....lutar åt Graninge, men kan inte bestämma mig. antingen stövlar ELLER köper jag jodpurs, och shortchaps...fan vilket I-lands problem, och FAN vad jag låter som en tio-åring....
ok. utöver min fina lapp fick jag min nya rosa mobiltelefon så lägligt på posten idag, och det var ju jättekul att sitta och leka med den,,, utöver det fick jag lite presentkort på klippning ( alltid kul!) lite fina smycken och av min mellan-pojk fick jag en fantastiskt fin Maskin byggd av kartong och gamla toarullar! Så fin!
bantningen med naturdiet gick inte så bra som förväntat, men jag glömde ta på mig karaktärs-kostymen i morse, så det är inte mitt fel att jag var o rotade i ungarnas påskägg på jakt efter nått sött redan vid elva i förmiddags....
Sen fick jag ju bestämma ALLDELES SJÄLV vad för middag jag ville ha eftersom det är hipp hurra min födelsedag ( ja jag är fortfarande tolv-år) och då blev det spaghetti med köttfärssås eftersom det är det godaste jag vet ( fy helvete vad o-vuxen jag är när jag tänker efter, vilken normal trettio-plussare som helst hade väl tagit oxfilé m nåt gott till om dom fick välja middag men inte anna-tolv-år-fast-tretti-jansson, hon tar spagetti o köttfärssås hahaha)
....jag ska egentligen passa mig för kolhydraterna, men vräkte i mig två stora portioner (hm ) minst. Och till fikat nu ikväll tog jag maräng-sviss istället för tårta, med hemma gjord chokladsås till....jo men visst låter det som en lyckad bantar-dag....
kvällen avslutas med att jag står framför sovrums-spegeln o säger
-fan vad feet jag är, nu måste jag banta!
ja herre min je....nu är denna dag över o jag sitter nöjd o glad i soffan med mitt kaffe och fötterna på bordet.
imorgon är en ny dag, förhoppningsvis till o med en jobbardag, Lill-fisen kändes piggare nu i kväll än i morse i alla fall...
natti natti
....så fick jag en LAPP! ja jag vet jag sa - Ingen lapp, vad som helst men ingen lapp.
men såna HÄR lappar gillar Jansson, helt klart! så TACK älskling, du vet minsann vad som gör mig lycklig!
....jag fick med andra ord ett presentkort på ett par tusen på charlies häst o hund!!!! HÄRLIGT!
jag som alltid ska snåla på hästgrejer, kläder te mig själv när jag ska rida, blir ju fullkomligt överlycklig, nu blir det ju av att jag köper nya ridstövlar som jag tjatat om ett år....lutar åt Graninge, men kan inte bestämma mig. antingen stövlar ELLER köper jag jodpurs, och shortchaps...fan vilket I-lands problem, och FAN vad jag låter som en tio-åring....
ok. utöver min fina lapp fick jag min nya rosa mobiltelefon så lägligt på posten idag, och det var ju jättekul att sitta och leka med den,,, utöver det fick jag lite presentkort på klippning ( alltid kul!) lite fina smycken och av min mellan-pojk fick jag en fantastiskt fin Maskin byggd av kartong och gamla toarullar! Så fin!
bantningen med naturdiet gick inte så bra som förväntat, men jag glömde ta på mig karaktärs-kostymen i morse, så det är inte mitt fel att jag var o rotade i ungarnas påskägg på jakt efter nått sött redan vid elva i förmiddags....
Sen fick jag ju bestämma ALLDELES SJÄLV vad för middag jag ville ha eftersom det är hipp hurra min födelsedag ( ja jag är fortfarande tolv-år) och då blev det spaghetti med köttfärssås eftersom det är det godaste jag vet ( fy helvete vad o-vuxen jag är när jag tänker efter, vilken normal trettio-plussare som helst hade väl tagit oxfilé m nåt gott till om dom fick välja middag men inte anna-tolv-år-fast-tretti-jansson, hon tar spagetti o köttfärssås hahaha)
....jag ska egentligen passa mig för kolhydraterna, men vräkte i mig två stora portioner (hm ) minst. Och till fikat nu ikväll tog jag maräng-sviss istället för tårta, med hemma gjord chokladsås till....jo men visst låter det som en lyckad bantar-dag....
kvällen avslutas med att jag står framför sovrums-spegeln o säger
-fan vad feet jag är, nu måste jag banta!
ja herre min je....nu är denna dag över o jag sitter nöjd o glad i soffan med mitt kaffe och fötterna på bordet.
imorgon är en ny dag, förhoppningsvis till o med en jobbardag, Lill-fisen kändes piggare nu i kväll än i morse i alla fall...
natti natti
...och ja må hon leva!!!
....så var man då 34 år gammal. Men vad gör det? jag trodde jag fyllde 34 år redan FÖRRA året, så det känns som om jag har ett år "till godo"!
idag startade dagen långsamt, efter en ganska så jobbig natt med en lill-fis som gnällde och gnydde och sparkade runt i vår säng halva natten....själv hade jag hur svårt som helst att somna, och vid halv två i natt gick jag upp, nej vänta, vid halv ett gick jag upp och drog i mig lite valeriana som ska vara rogivande, och ett glas mjölk...
vid halv två gick jag upp och drog i mig två atarax och ett glas vatten....halv tre inser jag att det nog inte blir mkt till sömn i natt...kvart i fyra börjar jag bli trött...sen somnar jag och vaknar när sambons väckarklocka ringer vid halv fem...
sen somnade jag nog en svänga, och vaknade vid kvart över sex.
Jag körde igång med morgonbestyren lite på halvfart, och väckte barn, gjorde frukost och gjorde mig i ordning för avfärd...då somnar lill-fisen i soffan och vill inte ha frukost och är INTE pigg...så det blev att stanna hemma idag...trist men vad ska man göra?
tänkte ta o röja lite när jag ändå är hemma idag, håller för övrigt på att hungra ihjäl, men jag hade gått upp ÄNNU ett kilo nu efter påsk så nu har jag ju inget val....känns som att vågen är min värsta ovän just nu, och varenda gång jag ställer mig, så lägger den på liite till uppåt som nån trotsig barnunge som vill veta hur långt den kan gå...
jag lovar, att vågen här hemma har sina dagar räknade om han ska hålla på att trilskas med mig på det här viset....TUR man har en sambo som inte bryr sig om kilon och sånt, man ska vara "kram-go" så är han glad...mest vill jag nog gå ner i vikt pga snålhet, här har man en hel garderob fylld med kläder, men inget sitter snyggt....ikväll ska jag power-walka så det så.
ska det va så ska det va...
.....nu är jag tjurig så nu blir det sånt här för mej tills jag fått bukt med fläsket. så det så.
fast för den delen, så är det inte helt fel smak det går hyfsat att svälja ner tycker jag. Enda problemet brukar vara att magen kommer i olag efter några dagar, men tänkte avhjälpa det genom att äta havregrynsgröt med lite linfrö i till frukost.
och i morgon får det blir som det blir, för då fyller jag ju ÅR och då blir det nog inte naturdiet hela dagen misstänker jag.
för övrigt tillbringar jag denna dag med att växla mellan att röja i klädkammaren uppe, gå ut o sätta mig i fällestolen ute o njuta av solen, och spana på chillen, som just i dag är extra snygg (kan hända att det beror på att han glassar runt här i bar överkropp-)
nu ska jag göra pannkakor te lunch ( nä jag tänker inte äta dom) och sen ska vi ut på promenad i vårsolen...
fast för den delen, så är det inte helt fel smak det går hyfsat att svälja ner tycker jag. Enda problemet brukar vara att magen kommer i olag efter några dagar, men tänkte avhjälpa det genom att äta havregrynsgröt med lite linfrö i till frukost.
och i morgon får det blir som det blir, för då fyller jag ju ÅR och då blir det nog inte naturdiet hela dagen misstänker jag.
för övrigt tillbringar jag denna dag med att växla mellan att röja i klädkammaren uppe, gå ut o sätta mig i fällestolen ute o njuta av solen, och spana på chillen, som just i dag är extra snygg (kan hända att det beror på att han glassar runt här i bar överkropp-)
nu ska jag göra pannkakor te lunch ( nä jag tänker inte äta dom) och sen ska vi ut på promenad i vårsolen...
påsken snart över..
..och gårdagen tillbringade jag med att först åka iväg o jobba en gudstjänst på förmiddagen, det var ju glädjens dag med all återuppståndelse och påskliljor som skulle delas ut och allt vad det var....
efter jobb åkte jag hem och kollade in sambon o exet som skulle sätta upp studsmattan, så nu känns det verkligen som vår!
eftermiddag/ kväll tillbringade vi tillsammans med svärmor o svärfar, chilles syrra och man, chilles lillebror o chillens lilla syster Vi käkade påskmiddag och så såna här:
fast då gick jag undan o läste aftonbladet undertiden, har ju i det närmaste fobi för såna där as, verkligen avskyr dom, är livrädd för dom och kan ju knappt höra någon som knappar för mkt på ett tangentbord, för det påminner om det där klickande äckliga ljudet flera kräftor i en hink bildar....trevligt hade vi, det är alltid trevligt när man träffas så där o tjatar om allt, chilles syster o man bor ju i stockholm så vi träffas ju inte så ofta...
så,det var min påskdag det.
Idag är det hästen på schemat, ska nog ta en skogstur igen tänkte jag mig, och så ska jag göra en ny BANTNINGS-plan...
joho go vänner nu gäller det, allt eller inget. Jag kan inte gå runt o inte komma i några kläder, och när jag kommer i dom så sitter det åt och sitter fult...blä...
sambon har med lovat att ta tag i det hela, så vi ska sätta oss ner och göra en bantnings-vecko-mat-sedel...
ska bli kul o se hur länge det håller den här gången...
jag har beslutat mig för att ignorera hjärtklappningarna...jag hade bra provsvar, så det SKA ju inte vara nåt.. Jag kan inte vara så här fysiskt inaktiv mer, är ju skit trist...
så inte i morgon, för då börjar ju sambon vid fem på morgonen, men i över morrn är det Nicken o jag som tar vår vanliga klockan fem-tur. s å det så.
och om jag så ska behöva leva på salladsblad som nån jäkla kanin, så ska jag ner åtminstone fem kilo till sommaren. men vi vet ju alla min nivå på uthållighet...brukar stå sig en eftermiddag eller två max. Men nu ska jag göra en lista på vad jag / vi får äta, och sen absolut inte äta något utöver detta..hoppas DET kan funka.
nu är det frukost dags....
efter jobb åkte jag hem och kollade in sambon o exet som skulle sätta upp studsmattan, så nu känns det verkligen som vår!
eftermiddag/ kväll tillbringade vi tillsammans med svärmor o svärfar, chilles syrra och man, chilles lillebror o chillens lilla syster Vi käkade påskmiddag och så såna här:
fast då gick jag undan o läste aftonbladet undertiden, har ju i det närmaste fobi för såna där as, verkligen avskyr dom, är livrädd för dom och kan ju knappt höra någon som knappar för mkt på ett tangentbord, för det påminner om det där klickande äckliga ljudet flera kräftor i en hink bildar....trevligt hade vi, det är alltid trevligt när man träffas så där o tjatar om allt, chilles syster o man bor ju i stockholm så vi träffas ju inte så ofta...
så,det var min påskdag det.
Idag är det hästen på schemat, ska nog ta en skogstur igen tänkte jag mig, och så ska jag göra en ny BANTNINGS-plan...
joho go vänner nu gäller det, allt eller inget. Jag kan inte gå runt o inte komma i några kläder, och när jag kommer i dom så sitter det åt och sitter fult...blä...
sambon har med lovat att ta tag i det hela, så vi ska sätta oss ner och göra en bantnings-vecko-mat-sedel...
ska bli kul o se hur länge det håller den här gången...
jag har beslutat mig för att ignorera hjärtklappningarna...jag hade bra provsvar, så det SKA ju inte vara nåt.. Jag kan inte vara så här fysiskt inaktiv mer, är ju skit trist...
så inte i morgon, för då börjar ju sambon vid fem på morgonen, men i över morrn är det Nicken o jag som tar vår vanliga klockan fem-tur. s å det så.
och om jag så ska behöva leva på salladsblad som nån jäkla kanin, så ska jag ner åtminstone fem kilo till sommaren. men vi vet ju alla min nivå på uthållighet...brukar stå sig en eftermiddag eller två max. Men nu ska jag göra en lista på vad jag / vi får äta, och sen absolut inte äta något utöver detta..hoppas DET kan funka.
nu är det frukost dags....
påskafton 2009 snart till ända...
...och så här trött var min älskling efter att ha tillbringat dan med att sätta igen fönstret i köket...
han skulle bara ut o sätta sig några minuter, men det tog bara två sekunder så slocknade han där i stolen!
själv åkte jag ut till stallet, sadlade upp det gamla öket och gav mej iväg på skogstur. Det finns nog inte många saker som slår känslan av frid, som när man tassar genom skogen och ser solens strålar spela mellan tall och gran-stammar...det är tyst förutom hästens frustande och en och annan fågel som kvittrar...stillhet och ro...sen kom jag ut på en större väg och då blev det fart i den gamle gubben för vips så for vi i väg som någon slags raket över stock och sten.,,
min häst är ju faktiskt 20 år, men det fattar ju inte han! Han tycker det är såå kul att få sätta iväg, och finns det då en gren som ligger över vägen där vi galopperar så är lyckan total, han älskar att hoppa fast jag oftast försöker avstyra det...han är ju inget varmblod utan en framtung gammel knägel-benter fjording så för mkt hoppande blir det inte....
efter vår härliga skogstur så åkte jag hem, och vi började så smått förbereda vår påskmiddag....vi brukar åka ut till mina föräldrar och äta vanligtvis vid påsk, men inte i år, dom hade annat för sig, och det gjorde ju inget för vi fixade iordning en rekordelig påskmiddag hemma, med ägg, sill, köttbullar, prinskorv, salami, leverpastej, ost, bröd, räksallad, rödbetssallad och gud vet vad, så vi blev ordentligt mätta och goa....
efter den jättemåltiden blev det soffan för både sambon och mej, framför Robinson och en hel hög med påskägg med varierat godisinnehåll i.
Robinson. vad är det? gillar inte när det är såna olikheter, orättvisor, om man nu satsat stenhårt för att bli en Robinsonvinnare, så hamnar man i träsket, medans nån annan små fet människa som bara är där på kul, lyckats ta hem hela skiten för han har samlat kraft och styrka och orkar med tävlingarna på ett helt annat sätt än den som sitter fast i träsket. ...det är knappt kul att titta på för det är FÖR olika premisser dom lever där....skönt att Mika åkte ut, tyckte den där Erik hade helt rätt i att hon var nån överklass-brud i sitt lilla pärlhalsband...sen var hon ju så smal att jag mådde nästan illa av att se henne, som ett skelett med lite hud på, otäckt....
Nu är det bara att vänta på att dom röstar ut den där valpen med....och att nån i ledningen inser att det kunde vara kul att skicka tillbaka fetisarna från paradisön, till träsket, och låta träsk-folket få bo på ön.....det måste var a äännu värre att FÖRST vara på paradis-stranden och sen TEBAX till träsket... än att inte varit på paradis-stranden alls....men vad vet jag. jag skulle ALDRIG söka till Robinson, och OM jag varit så dum och gjort det,
och teve 4 varit ÄNNU dummare och antagit mig, ja då hade jag varit en av dom första som åkt hem, på egen begäran. jag skulle inte klara en dag utan mat, då skulle det finska blodet börja koka i mig och sen kan jag inte själv tala om vad som skulle kunna hända..
i morgon är det jobbardags, men det blir nog en betydligt gladare mässa än innan, skärtorsdagsmässa och långfredagsmässa är ju allvarsamma, men på påskdagen återuppstod ju jesus och alltihop, så då ska vi vara glada igen!
morgondags-kväll ska tillbringas i glada vänners lag hemma hos svärmor och svärfar.
god fortsättning!
han skulle bara ut o sätta sig några minuter, men det tog bara två sekunder så slocknade han där i stolen!
själv åkte jag ut till stallet, sadlade upp det gamla öket och gav mej iväg på skogstur. Det finns nog inte många saker som slår känslan av frid, som när man tassar genom skogen och ser solens strålar spela mellan tall och gran-stammar...det är tyst förutom hästens frustande och en och annan fågel som kvittrar...stillhet och ro...sen kom jag ut på en större väg och då blev det fart i den gamle gubben för vips så for vi i väg som någon slags raket över stock och sten.,,
min häst är ju faktiskt 20 år, men det fattar ju inte han! Han tycker det är såå kul att få sätta iväg, och finns det då en gren som ligger över vägen där vi galopperar så är lyckan total, han älskar att hoppa fast jag oftast försöker avstyra det...han är ju inget varmblod utan en framtung gammel knägel-benter fjording så för mkt hoppande blir det inte....
efter vår härliga skogstur så åkte jag hem, och vi började så smått förbereda vår påskmiddag....vi brukar åka ut till mina föräldrar och äta vanligtvis vid påsk, men inte i år, dom hade annat för sig, och det gjorde ju inget för vi fixade iordning en rekordelig påskmiddag hemma, med ägg, sill, köttbullar, prinskorv, salami, leverpastej, ost, bröd, räksallad, rödbetssallad och gud vet vad, så vi blev ordentligt mätta och goa....
efter den jättemåltiden blev det soffan för både sambon och mej, framför Robinson och en hel hög med påskägg med varierat godisinnehåll i.
Robinson. vad är det? gillar inte när det är såna olikheter, orättvisor, om man nu satsat stenhårt för att bli en Robinsonvinnare, så hamnar man i träsket, medans nån annan små fet människa som bara är där på kul, lyckats ta hem hela skiten för han har samlat kraft och styrka och orkar med tävlingarna på ett helt annat sätt än den som sitter fast i träsket. ...det är knappt kul att titta på för det är FÖR olika premisser dom lever där....skönt att Mika åkte ut, tyckte den där Erik hade helt rätt i att hon var nån överklass-brud i sitt lilla pärlhalsband...sen var hon ju så smal att jag mådde nästan illa av att se henne, som ett skelett med lite hud på, otäckt....
Nu är det bara att vänta på att dom röstar ut den där valpen med....och att nån i ledningen inser att det kunde vara kul att skicka tillbaka fetisarna från paradisön, till träsket, och låta träsk-folket få bo på ön.....det måste var a äännu värre att FÖRST vara på paradis-stranden och sen TEBAX till träsket... än att inte varit på paradis-stranden alls....men vad vet jag. jag skulle ALDRIG söka till Robinson, och OM jag varit så dum och gjort det,
och teve 4 varit ÄNNU dummare och antagit mig, ja då hade jag varit en av dom första som åkt hem, på egen begäran. jag skulle inte klara en dag utan mat, då skulle det finska blodet börja koka i mig och sen kan jag inte själv tala om vad som skulle kunna hända..
i morgon är det jobbardags, men det blir nog en betydligt gladare mässa än innan, skärtorsdagsmässa och långfredagsmässa är ju allvarsamma, men på påskdagen återuppstod ju jesus och alltihop, så då ska vi vara glada igen!
morgondags-kväll ska tillbringas i glada vänners lag hemma hos svärmor och svärfar.
god fortsättning!
god påsk-aftons-morgon!
...ännu en dag med strålande sol när man vaknar, härligt!
när jag trallade ner framåt nio i dag på morgonen satt det tre pojkar i bara kalsongerna i soffan och glufsade godis för glatta livet....snacka socker-bombning, dom är hur speedade som helst o klockan är inte mycket:-)
det är livat om det är påsktuppen som kommer med godisäggen, påsk-HAREN som kommer, eller rent av mamma kanske?
jag meddelade att den dagen dom slutar tro på påsktuppen, blir det heller inga mer påskägg i mössor på morgonen...så att det skulle vara MAMMA som lägger dit äggen när dom somnat, är nu helt uteslutit haha.
I går var en sån där trevlig dag. trots att det inte blev utegång för min del, så hade jag hur trevligt som helst hos ett par goa vänner till oss! Vi skulle väl egentligen bara gå förbi en sväng när vi ändå var ute med hunden, men stannade efter elva eller nåt....
Ja ja ja jag vet att vissa personer av dom personerna jag var hos igår, faktiskt går in o läser här i bloggen ibland, men jag kan inte begränsa mig i tanken på att nån kanske läser det här, så jag skriver som jag vill ändå:
Jag hade kanon- trevligt igår, tycker det är härligt med människor som är spontana, humoristiska högljudda och allmänt roliga.
Jag mår nog bra av att umgås med människor som är enkla, och godhjärtade, som inte gör sig till eller är på något särskilt sätt utan är sig själva hela tiden..
Det behövs inte så mycket för att man ska bli på bra humör, det enkla är ofta det rätta. hade vi planerat i tre veckor att vi ska den dagen gå hem till dom och göra det eller det, så blir det ofta så upp-styltat. Men spontan-kommer-man hem te någon, blir det lätt åt andra hållet istället!
sen var det en del intressanta disskussioner med igår , icke att förglömma. Vi var lite seriösa och det blev både jesus-snack och annat religionssnack....passande en långfredag tycker jag allt!
nej nu är klockan snart halv elva och fortfarande sitter jag i min älskade pyamas .....skärpning Anna!
idag är det egen lagad påskmiddag som är på tapeten, fortsatt fixning av fönstret, ut och rida en svänga i eftermiddag och sen vet jag inget mer om påsk-aftons-planerna!
när jag trallade ner framåt nio i dag på morgonen satt det tre pojkar i bara kalsongerna i soffan och glufsade godis för glatta livet....snacka socker-bombning, dom är hur speedade som helst o klockan är inte mycket:-)
det är livat om det är påsktuppen som kommer med godisäggen, påsk-HAREN som kommer, eller rent av mamma kanske?
jag meddelade att den dagen dom slutar tro på påsktuppen, blir det heller inga mer påskägg i mössor på morgonen...så att det skulle vara MAMMA som lägger dit äggen när dom somnat, är nu helt uteslutit haha.
I går var en sån där trevlig dag. trots att det inte blev utegång för min del, så hade jag hur trevligt som helst hos ett par goa vänner till oss! Vi skulle väl egentligen bara gå förbi en sväng när vi ändå var ute med hunden, men stannade efter elva eller nåt....
Ja ja ja jag vet att vissa personer av dom personerna jag var hos igår, faktiskt går in o läser här i bloggen ibland, men jag kan inte begränsa mig i tanken på att nån kanske läser det här, så jag skriver som jag vill ändå:
Jag hade kanon- trevligt igår, tycker det är härligt med människor som är spontana, humoristiska högljudda och allmänt roliga.
Jag mår nog bra av att umgås med människor som är enkla, och godhjärtade, som inte gör sig till eller är på något särskilt sätt utan är sig själva hela tiden..
Det behövs inte så mycket för att man ska bli på bra humör, det enkla är ofta det rätta. hade vi planerat i tre veckor att vi ska den dagen gå hem till dom och göra det eller det, så blir det ofta så upp-styltat. Men spontan-kommer-man hem te någon, blir det lätt åt andra hållet istället!
sen var det en del intressanta disskussioner med igår , icke att förglömma. Vi var lite seriösa och det blev både jesus-snack och annat religionssnack....passande en långfredag tycker jag allt!
nej nu är klockan snart halv elva och fortfarande sitter jag i min älskade pyamas .....skärpning Anna!
idag är det egen lagad påskmiddag som är på tapeten, fortsatt fixning av fönstret, ut och rida en svänga i eftermiddag och sen vet jag inget mer om påsk-aftons-planerna!
nåt hände med förra inlägget....
....hälften av texten försvann o bilder med....men men sånt händer. här är bild från i morse när vi hade prominent stockholmsbesök i form av Chilles syster och man. De var förbi redan vid halv elva i morse, när jag stod ute i trädgården i min siden-pyamas, chilles fem nr för stora jympa-dojjor, och en dunjacka och morgon-kissade hunden....
jag brukar aldrig sova länge nuförtiden men igår var jag på högvarv, så t.o.m sambon som är VAN vid mitt stimm "rekommenderar" mig att peta i mig halva kartan lugnande som jag nyss hämtat ut från apoteket....
...så igår när jag skulle sova tänkte jag att jag att jag sovit så illa de andra nätterna, så jag testade ett par lugn-piller och det tog en kvart sen somnade jag som en stock.
jag har sovit hårt och länge kan jag säga, så när jag slog upp ögonlocken vid tio idag var jag helt förstörd, kändes som om halva dan gått redan!
så jag slänger på en kanna kaffe och hoppar i sambons dojjor och tar ut hunden.
Lagom när jag står där med håret åt alla håll o kanter och tja nog inte såå olik en äkta påsk-kärring,
så dyker då ovannämnda upp..
tur att dom känner både chillen o mej tillräckligt väl för att tycka det är en helt normal helg-dag, så de tar en promenix med deras minste i vagn och kommer tillbaka lagom att kaffet runnit ner i bryggarn.
annars har dagen flytit på bra. det blir ingen utegång för min del, så hundra är jag inte i kroppen så då är det bättre att avvakta...annars hade det väl varit perfekt väder för fest, minns förra året på mc-knuttarns påskfest, då var det snöyra och svinkallt!
Nåväl, det blir väl fler tillfällen te fest i sommar där jag är mer okej, men lite trist är det nog.
nu ska jag städa upp i röran som blivit efter min sambos bärsäka-gång på fönstret....GLA PÅSK!
jag brukar aldrig sova länge nuförtiden men igår var jag på högvarv, så t.o.m sambon som är VAN vid mitt stimm "rekommenderar" mig att peta i mig halva kartan lugnande som jag nyss hämtat ut från apoteket....
...så igår när jag skulle sova tänkte jag att jag att jag sovit så illa de andra nätterna, så jag testade ett par lugn-piller och det tog en kvart sen somnade jag som en stock.
jag har sovit hårt och länge kan jag säga, så när jag slog upp ögonlocken vid tio idag var jag helt förstörd, kändes som om halva dan gått redan!
så jag slänger på en kanna kaffe och hoppar i sambons dojjor och tar ut hunden.
Lagom när jag står där med håret åt alla håll o kanter och tja nog inte såå olik en äkta påsk-kärring,
så dyker då ovannämnda upp..
tur att dom känner både chillen o mej tillräckligt väl för att tycka det är en helt normal helg-dag, så de tar en promenix med deras minste i vagn och kommer tillbaka lagom att kaffet runnit ner i bryggarn.
annars har dagen flytit på bra. det blir ingen utegång för min del, så hundra är jag inte i kroppen så då är det bättre att avvakta...annars hade det väl varit perfekt väder för fest, minns förra året på mc-knuttarns påskfest, då var det snöyra och svinkallt!
Nåväl, det blir väl fler tillfällen te fest i sommar där jag är mer okej, men lite trist är det nog.
nu ska jag städa upp i röran som blivit efter min sambos bärsäka-gång på fönstret....GLA PÅSK!
nu har jag äntligen...
kommit på vad min hund liknar....tycker han har slående likheter med den stora vita saken som den där lille killen rider på i "Neverending story" eller den oändliga historien som det heter på svenska... ok inte storleksmässigt, men i ansiktet.
påsken är häär, som jag väntat! inte så mycket för just påsken, men VÅÅREN och väärmen...så fantastiskt efterlängtad!
Idag har jag mestadels suttit i en speedwaystol framför huset och kollat in när sambon sätter igen ett fönster.
vi ska införskaffa större kyl och frys ( fattar inte alls hur vi tänkte, när vi tog ett halvt kylskåp och halv liten frys, när vi renoverade köket..vi är ju ändå fem i hushållet?)
jo jag vet visst vad vi tänkte, vi skulle var seriösa och inte ha så mkt onödigt i kylen och har man stor frys bara ligger det en massa där o skräpar och blir för gammalt..så hade vi det innan vi bodde i huset...
men det var FEL tänkt...
man kan ju inte ens handla från glassbilen utan att frysen är full.hur trist som helst..
hur som haver bygger vi (sambon) igen ett fönster så vi ska få plats med större kyl o frys i köket.
påsken är häär, som jag väntat! inte så mycket för just påsken, men VÅÅREN och väärmen...så fantastiskt efterlängtad!
Idag har jag mestadels suttit i en speedwaystol framför huset och kollat in när sambon sätter igen ett fönster.
vi ska införskaffa större kyl och frys ( fattar inte alls hur vi tänkte, när vi tog ett halvt kylskåp och halv liten frys, när vi renoverade köket..vi är ju ändå fem i hushållet?)
jo jag vet visst vad vi tänkte, vi skulle var seriösa och inte ha så mkt onödigt i kylen och har man stor frys bara ligger det en massa där o skräpar och blir för gammalt..så hade vi det innan vi bodde i huset...
men det var FEL tänkt...
man kan ju inte ens handla från glassbilen utan att frysen är full.hur trist som helst..
hur som haver bygger vi (sambon) igen ett fönster så vi ska få plats med större kyl o frys i köket.
då är det strax dags för avfärd...
...kvasten är framtagen och det här året även en gps, förra året hamnade jag på grönland och missade hela skiten, ett misstag som jag INTE tänker göra om. Katten har jag trollat bort, vet inte om nicke är så sugen på att hänga med, hundar har inte samma coola stämpel som katter så jag vet inte kan hända jag förvandlar honom till en fin liten svart troll-katt o hoppas på att ingen märker nåt.
Nej nu har jag inte tid att sittar här mer.....Blåkulla väntar. gla påsk!
Nej nu har jag inte tid att sittar här mer.....Blåkulla väntar. gla påsk!
och nu avnjutes en go kopp....
...kaffe. Klockan är nu halv tio och det har varit full fart hela dagen med möten adhd-träffar-stall och hem.
nu har jag hoppat i siden-pyjamasen och har tryckt i mig några varmkörvar-i-brö och nu dricker jag min himmelsdryck och bara njuter av att det är lite påskledigt...
ja jag jobbar lite gudtjänster så klart, det är ju påsk, men det är inte så "jobbigt" tycker det är rätt trivsamt att sitta och lyssna på predikan och kolla lite på dom levande ljusen o bara vara där i stillheten.
Helgen blir nog lugn. Jag brukar ju ut med tjej-gänget på långfredagen, men då jag inte fått styr på mina hjärtklappningar alls, utan har tom lite ont i hjärt-trakten så känns det inte som om jag vill ut och härja.
sen är det bara och vänta in tiiisdag.
tisdag vaddå tisdag? tänker väl nu du.
men jag fyller ÅÅR och det ska bli SÅÅ spännande att se vad sambon köpt. jag blir glad för vad som helst så länge det inte är en lapp.
och Chillen:...........jag kommer lägga ut på bloggen vad jag fått så gör inte bort dej nu:-)
nej nu måste jag surfa runt lite planlöst och sen gosa med gose-chillen har ju knappt sett honom idag.
ja jag väntar ju in min kära kusin som jag vet är inne på förlossningen och klämtar för fullt!!!! spännande!
nu har jag hoppat i siden-pyjamasen och har tryckt i mig några varmkörvar-i-brö och nu dricker jag min himmelsdryck och bara njuter av att det är lite påskledigt...
ja jag jobbar lite gudtjänster så klart, det är ju påsk, men det är inte så "jobbigt" tycker det är rätt trivsamt att sitta och lyssna på predikan och kolla lite på dom levande ljusen o bara vara där i stillheten.
Helgen blir nog lugn. Jag brukar ju ut med tjej-gänget på långfredagen, men då jag inte fått styr på mina hjärtklappningar alls, utan har tom lite ont i hjärt-trakten så känns det inte som om jag vill ut och härja.
sen är det bara och vänta in tiiisdag.
tisdag vaddå tisdag? tänker väl nu du.
men jag fyller ÅÅR och det ska bli SÅÅ spännande att se vad sambon köpt. jag blir glad för vad som helst så länge det inte är en lapp.
och Chillen:...........jag kommer lägga ut på bloggen vad jag fått så gör inte bort dej nu:-)
nej nu måste jag surfa runt lite planlöst och sen gosa med gose-chillen har ju knappt sett honom idag.
ja jag väntar ju in min kära kusin som jag vet är inne på förlossningen och klämtar för fullt!!!! spännande!
sånt som gör ett hjärta varmt!
....städade upp lite i mina lådor och hittade det här brevet! Det är ju sådant som värmer en moders ömma hjärta.
OCH inte bara är jag så där vanligt-snäll, utan även SUPER-snäll. bättre betyg kan man knappast få va???
dagen har varit som sådan: jag har varit och tagit prover på sjukhuset. jag städade lite hemma, så mkt jag nu orkade utan att det skulle kännas som om hjärtat är på väg ut ur kroppen. Jag bakade en chokladkaka. Jag var ute i trädgården. jag lagade lite mat. Jag pratade med min hög-hög-gravida kusin som skulle haft barn för snart två veckor sen...JA sen pratade jag med en trevlig kille från tre som lyckades lura på mig inte mindre än TRE mobiltelefoner. Han var både vältalig och övertygande, och plötsligt satt jag där med något slags familje-abonnemang...jo men såå bra, du kan kolla var ungarna är via nätet. klart jag vill veta var ungarna är. så lika bra att slå till.
jag har en adhd-son med sa jag. . . så jag fick en dammtålig vattentät slagtålig och jättetuff mobil med ficklampa stegräknare och allt vad det var....
han är åtta år.....ja herre min je.....men men, nu är födelsedagspresenterna fixade, en har ju tur / otur att fött dom den 23 och 24 april, så fyller ju även en själv år i april...brukar bli en DYYR månad... men nu är ju två presenter ordnade och NEJ jag räknar inte den rosa lilla fiina mobben jag beställde te mig själv som nån för tidig födelsedagspresent bara så ni vet...
och nu sitter jag framför teven/ datorn och dricker kaffe och slö-glor på äntligen hemma.
känner mig små irriterad över att dom tagit BORT the nanny från trean på morgonarna...det var liksom min rutin ut o gå-duscha-på med kaffe-titta på the nanny kl 06.30. helt plötsligt, mitt i ett to be continued-avsnitt...lägger dom av att visa serien...jävla teve tre.
nu är det House. måste jag se.
puss o kram
OCH inte bara är jag så där vanligt-snäll, utan även SUPER-snäll. bättre betyg kan man knappast få va???
dagen har varit som sådan: jag har varit och tagit prover på sjukhuset. jag städade lite hemma, så mkt jag nu orkade utan att det skulle kännas som om hjärtat är på väg ut ur kroppen. Jag bakade en chokladkaka. Jag var ute i trädgården. jag lagade lite mat. Jag pratade med min hög-hög-gravida kusin som skulle haft barn för snart två veckor sen...JA sen pratade jag med en trevlig kille från tre som lyckades lura på mig inte mindre än TRE mobiltelefoner. Han var både vältalig och övertygande, och plötsligt satt jag där med något slags familje-abonnemang...jo men såå bra, du kan kolla var ungarna är via nätet. klart jag vill veta var ungarna är. så lika bra att slå till.
jag har en adhd-son med sa jag. . . så jag fick en dammtålig vattentät slagtålig och jättetuff mobil med ficklampa stegräknare och allt vad det var....
han är åtta år.....ja herre min je.....men men, nu är födelsedagspresenterna fixade, en har ju tur / otur att fött dom den 23 och 24 april, så fyller ju även en själv år i april...brukar bli en DYYR månad... men nu är ju två presenter ordnade och NEJ jag räknar inte den rosa lilla fiina mobben jag beställde te mig själv som nån för tidig födelsedagspresent bara så ni vet...
och nu sitter jag framför teven/ datorn och dricker kaffe och slö-glor på äntligen hemma.
känner mig små irriterad över att dom tagit BORT the nanny från trean på morgonarna...det var liksom min rutin ut o gå-duscha-på med kaffe-titta på the nanny kl 06.30. helt plötsligt, mitt i ett to be continued-avsnitt...lägger dom av att visa serien...jävla teve tre.
nu är det House. måste jag se.
puss o kram
go morrn
...dom här fina krokusarna hittade jag i trägårn i går, tyckte jag skulle ta en fin bild på dom, men naturligtvis blev ju Nicken nödd och tvungen att sticka dit näsan när kameran var framme:-)
igår var jag hos Farbror Doktorn. Det gick väl så där. jag lovar, så fort man har haft någon diagnos med ångest och utbrändhet, är det kört. Då få man sitta med farbror Doktorn och se när han ritar upp på ett papper en cirkel med en massa streck ut från, ungefär som en sol, och sen skriver han dit saker på varje "stråle" som hus, skola, barn, städning, jobb,hälsa, disk, bla bla bla.
och säger att ALLT ska klaffa och när sen doktorn får reda på att man har tre ungar o en av dom har adhd...då bryr han sig knappt om annat än sitt receptblock och det ska skrivas ut lugnande.
trött blir jag.
sen kan man ju vända på steken, för inte fasen hade jag blivit glad om doktorn hade sagt "ja ditt hjärta är slut, och du måste ha ett nytt, grattis" jag menar, man ska ju vara glad att inget är fel.
Men det känns väl inte som om nån vet om nåt ÄR fel. eftersom dom inte ens tog ett vanligt blodtryck eller gjorde något alls. mer än ett kort ekg, som bara sitter på en halv minut,.. jag sa, -jag kan nog inte pricka in en hjärtklappning på en minut. Nej men det visar ändå. Det slår normalt.
jag kände frustrationen stiga och han sa- är du irriterad? JA faktiskt sa jag.
sen talade jag om för honom att jag INTE var intresserad av någon sjukskrivning, jag var INTE ute efter några piller eller nåt annat konstigt. det ENDA jag är intresserad av, och som är anledningen till att jag ens GÅTT till läkare (igen), är ju att jag vill kunna ta min morgon-promenad utan att få hjärtklappning femton gånger och vara så andfådd att jag måste stanna och pusta var femte minut.,,
och att jag är intresserad av att kunna sköta mitt jobb på ett bra sätt, och är där ingår fysisk aktivitet, vilken är svår när jag inte kan GÖRA något utan att hjärtat fladdrar....
då fick jag en remiss till provtagning och till en röntgen av hjärta och lungor.
sen gick jag hem och tänkte : inbillning inbillning du HAR inte hjärtklappning. du ÄR inte andfådd. kom igen och GÅ som vanligt. sen kom hjärtklappningen efter så där femton steg, och jag var tvungen o stanna och flåsa. Då kände jag mig lip-färdig.
när jag kom hem tog jag det så lugnt som jag bara kunde. Sen började jag (hypokondriker som jag är ) tänka.
nää vem vågar röntga lungorna efter att ha rökt i femton år av och till....dom kanske HITTAR något som inte ska vara där...och genast börjar jag ångra att jag stod på mig där inne hos läkaren...
men samtidigt blir man ju fan sur, när man pratar med en doktor som sitter där med armarna i kors och talar om att "kvinnor stressar mkt mkt mer än män, och du har all tvätt och disk och städ efter jobbet" men sa jag
du känner inte min man, han städade nerevåningen, slängde in tre maskiner tvätt, tog han om ungarna var ute med hunden OCH bakade en kaka....känns inte som om det är JAG som stressar så mkt va?
då backade doktorn.
så fånigt.
hur som haver är det jag som trallar upp och så får dom ta lite nya prover. om inte annat skulle han ta nya ämnesomsättningsprover, och det är ju inte fy skam. där BORDE det vara något fel, jag som bara går upp o inte ner...för inte kan min bångstyriga vikt ha något att göra med att sambon bakar mjölkchokladglaserade kladdkakor stup i kvarten:-)
nej nu är det fixa-te-mej-tid.
igår var jag hos Farbror Doktorn. Det gick väl så där. jag lovar, så fort man har haft någon diagnos med ångest och utbrändhet, är det kört. Då få man sitta med farbror Doktorn och se när han ritar upp på ett papper en cirkel med en massa streck ut från, ungefär som en sol, och sen skriver han dit saker på varje "stråle" som hus, skola, barn, städning, jobb,hälsa, disk, bla bla bla.
och säger att ALLT ska klaffa och när sen doktorn får reda på att man har tre ungar o en av dom har adhd...då bryr han sig knappt om annat än sitt receptblock och det ska skrivas ut lugnande.
trött blir jag.
sen kan man ju vända på steken, för inte fasen hade jag blivit glad om doktorn hade sagt "ja ditt hjärta är slut, och du måste ha ett nytt, grattis" jag menar, man ska ju vara glad att inget är fel.
Men det känns väl inte som om nån vet om nåt ÄR fel. eftersom dom inte ens tog ett vanligt blodtryck eller gjorde något alls. mer än ett kort ekg, som bara sitter på en halv minut,.. jag sa, -jag kan nog inte pricka in en hjärtklappning på en minut. Nej men det visar ändå. Det slår normalt.
jag kände frustrationen stiga och han sa- är du irriterad? JA faktiskt sa jag.
sen talade jag om för honom att jag INTE var intresserad av någon sjukskrivning, jag var INTE ute efter några piller eller nåt annat konstigt. det ENDA jag är intresserad av, och som är anledningen till att jag ens GÅTT till läkare (igen), är ju att jag vill kunna ta min morgon-promenad utan att få hjärtklappning femton gånger och vara så andfådd att jag måste stanna och pusta var femte minut.,,
och att jag är intresserad av att kunna sköta mitt jobb på ett bra sätt, och är där ingår fysisk aktivitet, vilken är svår när jag inte kan GÖRA något utan att hjärtat fladdrar....
då fick jag en remiss till provtagning och till en röntgen av hjärta och lungor.
sen gick jag hem och tänkte : inbillning inbillning du HAR inte hjärtklappning. du ÄR inte andfådd. kom igen och GÅ som vanligt. sen kom hjärtklappningen efter så där femton steg, och jag var tvungen o stanna och flåsa. Då kände jag mig lip-färdig.
när jag kom hem tog jag det så lugnt som jag bara kunde. Sen började jag (hypokondriker som jag är ) tänka.
nää vem vågar röntga lungorna efter att ha rökt i femton år av och till....dom kanske HITTAR något som inte ska vara där...och genast börjar jag ångra att jag stod på mig där inne hos läkaren...
men samtidigt blir man ju fan sur, när man pratar med en doktor som sitter där med armarna i kors och talar om att "kvinnor stressar mkt mkt mer än män, och du har all tvätt och disk och städ efter jobbet" men sa jag
du känner inte min man, han städade nerevåningen, slängde in tre maskiner tvätt, tog han om ungarna var ute med hunden OCH bakade en kaka....känns inte som om det är JAG som stressar så mkt va?
då backade doktorn.
så fånigt.
hur som haver är det jag som trallar upp och så får dom ta lite nya prover. om inte annat skulle han ta nya ämnesomsättningsprover, och det är ju inte fy skam. där BORDE det vara något fel, jag som bara går upp o inte ner...för inte kan min bångstyriga vikt ha något att göra med att sambon bakar mjölkchokladglaserade kladdkakor stup i kvarten:-)
nej nu är det fixa-te-mej-tid.
ja det är våååren..ja det är våååren...som har kommit till slut...
....underbart väder, och jag var ute och tränade min lilla bomulls-kille. Han är SUPERDUKTIG när jag tränar honom...för han veet ju så väl att det vankas "nam-nam" om han gör som matte säger....kameran fångade honom lägligt när han sitter och väntar in belöningen för att han kom på kommandot "hit" redan första gången!
det är min fis det....Idag är jag hemma förövrigt. Har ju haft ont i hals och varit lite snuvig, och sen så där fyra fem dagar nu har jag haft hjärtklappning/ rusning. Särskilt på kvällar när jag sitter o slötittar lite på teve eller så. Slutade räkna när jag fått det över tjugo gånger i går, och sen hade jag det i natt med, så jag vaknade av det, och nu på morgonen / förmiddagen kanske en så där fem sex gånger... jag verkligen avskyr läkare o sjukhus, men kände väl att man skulle ringa och rådfråga, så det gjorde jag, med resultat att jag ska in vid halv fyra och göra nytt ekg och träffa nån ny läkare. Bläh.
Jag känner mig som en fullfjädrad hypokondriker med mina besvär...allt från ledvärk till hjärtklappningar och ont i bröstet. Sist jag var hos läkaren, svor jag på att aldrig återvända hellre döör jag, men nu känns det lite som att man kan ju gå med ledvärk men när det handlar om hjärtat vill jag inte utsätta mig för några risker så jag får väl göra som dom säger och gå dit i eftermiddag och bli idiotförklarad igen.
Jag är ju patetisk.
Igår kväll var sambon på bakhumör och svischade ihop en vitdrömkladdkaka med tillhörande mjölkchokladglasyr och vispad grädde till.....ja den blev nog i det sötaste laget, men Å andra sidan så är ju sambon en sån liten söt chillevipp så det passar ju utmärkt då!
Han är faktiskt det allra snyggaste jag lagt ögonen på i mansväg, så bara är det. Sen kan vi ha våra duster, men mestadels är det ju för att jag har sånt humör, han är ju ganska lugn av sig, men det är en rätt skön känsla, att man efter 7 år tillsammans, fortfarande känner det där "pirret" i magen när han kommer hem från jobbet, eller när man är iväg nånstans ,och man kollar på folk, och så ser man den som står bredvid en, som ens man och man ler lite, för det är "Min" man. min lille älskling.
Ja utöver att han är vråålsnygg, så bäddade han rent i alla våra sängar igår, OCH tvättade tre maskiner tvätt, storhandlade inför veckan och hängde ut lite tvätt med. herregud. när man tänker efter: jag har dresserat honom BRA !!!!
nu måste jag duscha och fräscha upp mig, man vill ju inte var sunkig om man ska gå till farbror doktorn.
det är min fis det....Idag är jag hemma förövrigt. Har ju haft ont i hals och varit lite snuvig, och sen så där fyra fem dagar nu har jag haft hjärtklappning/ rusning. Särskilt på kvällar när jag sitter o slötittar lite på teve eller så. Slutade räkna när jag fått det över tjugo gånger i går, och sen hade jag det i natt med, så jag vaknade av det, och nu på morgonen / förmiddagen kanske en så där fem sex gånger... jag verkligen avskyr läkare o sjukhus, men kände väl att man skulle ringa och rådfråga, så det gjorde jag, med resultat att jag ska in vid halv fyra och göra nytt ekg och träffa nån ny läkare. Bläh.
Jag känner mig som en fullfjädrad hypokondriker med mina besvär...allt från ledvärk till hjärtklappningar och ont i bröstet. Sist jag var hos läkaren, svor jag på att aldrig återvända hellre döör jag, men nu känns det lite som att man kan ju gå med ledvärk men när det handlar om hjärtat vill jag inte utsätta mig för några risker så jag får väl göra som dom säger och gå dit i eftermiddag och bli idiotförklarad igen.
Jag är ju patetisk.
Igår kväll var sambon på bakhumör och svischade ihop en vitdrömkladdkaka med tillhörande mjölkchokladglasyr och vispad grädde till.....ja den blev nog i det sötaste laget, men Å andra sidan så är ju sambon en sån liten söt chillevipp så det passar ju utmärkt då!
Han är faktiskt det allra snyggaste jag lagt ögonen på i mansväg, så bara är det. Sen kan vi ha våra duster, men mestadels är det ju för att jag har sånt humör, han är ju ganska lugn av sig, men det är en rätt skön känsla, att man efter 7 år tillsammans, fortfarande känner det där "pirret" i magen när han kommer hem från jobbet, eller när man är iväg nånstans ,och man kollar på folk, och så ser man den som står bredvid en, som ens man och man ler lite, för det är "Min" man. min lille älskling.
Ja utöver att han är vråålsnygg, så bäddade han rent i alla våra sängar igår, OCH tvättade tre maskiner tvätt, storhandlade inför veckan och hängde ut lite tvätt med. herregud. när man tänker efter: jag har dresserat honom BRA !!!!
nu måste jag duscha och fräscha upp mig, man vill ju inte var sunkig om man ska gå till farbror doktorn.
kolla in sötnosen (nä chille är inte på bild)
En sån här blir min nästa plan:-) en Portugisisk vattenhund, såå bedårande, och ska väl med vara en icke-fällig hund av den mer allergi-vänliga sorten .... träffade en sån igår när jag var ute o gick, och föll ju pladask för den!
när dom ställs ut så rakas av någon outgrundlig anledning halva rumpan av och bakbenen...så den ser ut som en halvrakad newfoundland...knäppt. Men om man bara har den som sällskap o inte utställning, då behöver man inte klippa nån rumpa o då ser dom helt underbara ut.....
var bara tvugen att lägga in en bild på en sån!
snart är det häst dags. tar nog med kameran.
när dom ställs ut så rakas av någon outgrundlig anledning halva rumpan av och bakbenen...så den ser ut som en halvrakad newfoundland...knäppt. Men om man bara har den som sällskap o inte utställning, då behöver man inte klippa nån rumpa o då ser dom helt underbara ut.....
var bara tvugen att lägga in en bild på en sån!
snart är det häst dags. tar nog med kameran.
krax-söndag
god morgon!
idag är det en kraxig GladMymlan här. halsen har fn lagt av, men jag ska nog få igång den igen under dan!
Förkylningen varken ville eller ville inte bryta ut, så jag har varit i mellan-landet några dagar, men nu känns det mer att halsen bara kraxar o att jag kommer slippa ifrån det värsta snor o hostet, och gå mot ljusare tider.
Igår var en bra dag annars.
Solen sken och även om dagen började med småångest och´feberkänsla, så med hjälp av lite vänners trevliga besök, och svärmors goda hemlagade pannbiffar, och lite taco-kvälls mys framför Robinson så blev dan bra till slut!
Idag SKA jag pallra mig ut till stallet, en vän till mig r.s. kusin, har varit och hämtat sig en häst, som kommer idag och hon ska ha den ute där min står, så det ska bli kul att kolla in!!
känner mig nog så hyfsad så jag orkar med en ridtur eller något med, så jag ska snoka fram ridkläderna.
Nu känner jag att jag MÅSTE ta tag i det här med vikten (igen!) tror det får bli lite viktväktar-stuk, i samband med promenader/ power-walk.
Jag har ju gått upp sju kilo sen jag slutade röka nu, och nog får vara nog.
FÖRRESTEN......drack jag lite cider o annat i Leksand och när ens hjärnkapacitet minskar pga alkohol, så gör ma nlätt dumma saker....ser ni vart jag är på väg? jodå, jag fick för mig att RÖKA. så jag lånade en cigg av en kompis.
skulle se om det var gott ( hur fan tänker man ALLVARLIGT)
...MEEEN i all idioti, så måste jag säga det var bra gjort, för den ciggen smakade ve och förbannelse, första blosset smakade ok i hop med kaffet. men SEN...munnen fylldes av en otäck tobaks-smak- rök och jag ville spy.
sen fick jag tillbringa timmarna efter att försöka rensa bort den otäcka smaken ur munnen med hjälp av bilar och annat godis jag hittade i väska o ficka...
så där trillade poletten ner: jag är en ICKE-rökare, helt solklart. så äckligt som det var kan jag inte FATTA att jag någonsin dragit i mig den skiten, och dessutom i ÅRATAL.
så snälla rökare om ni läser detta, det är enklare än man tror att komma ur det, och när väl poletten trillar ner, inser man idiotin i att dra i sig äcklig livsfarlig rök flera gånger om dan....
nu är det frukost-dags!
kram kram
idag är det en kraxig GladMymlan här. halsen har fn lagt av, men jag ska nog få igång den igen under dan!
Förkylningen varken ville eller ville inte bryta ut, så jag har varit i mellan-landet några dagar, men nu känns det mer att halsen bara kraxar o att jag kommer slippa ifrån det värsta snor o hostet, och gå mot ljusare tider.
Igår var en bra dag annars.
Solen sken och även om dagen började med småångest och´feberkänsla, så med hjälp av lite vänners trevliga besök, och svärmors goda hemlagade pannbiffar, och lite taco-kvälls mys framför Robinson så blev dan bra till slut!
Idag SKA jag pallra mig ut till stallet, en vän till mig r.s. kusin, har varit och hämtat sig en häst, som kommer idag och hon ska ha den ute där min står, så det ska bli kul att kolla in!!
känner mig nog så hyfsad så jag orkar med en ridtur eller något med, så jag ska snoka fram ridkläderna.
Nu känner jag att jag MÅSTE ta tag i det här med vikten (igen!) tror det får bli lite viktväktar-stuk, i samband med promenader/ power-walk.
Jag har ju gått upp sju kilo sen jag slutade röka nu, och nog får vara nog.
FÖRRESTEN......drack jag lite cider o annat i Leksand och när ens hjärnkapacitet minskar pga alkohol, så gör ma nlätt dumma saker....ser ni vart jag är på väg? jodå, jag fick för mig att RÖKA. så jag lånade en cigg av en kompis.
skulle se om det var gott ( hur fan tänker man ALLVARLIGT)
...MEEEN i all idioti, så måste jag säga det var bra gjort, för den ciggen smakade ve och förbannelse, första blosset smakade ok i hop med kaffet. men SEN...munnen fylldes av en otäck tobaks-smak- rök och jag ville spy.
sen fick jag tillbringa timmarna efter att försöka rensa bort den otäcka smaken ur munnen med hjälp av bilar och annat godis jag hittade i väska o ficka...
så där trillade poletten ner: jag är en ICKE-rökare, helt solklart. så äckligt som det var kan jag inte FATTA att jag någonsin dragit i mig den skiten, och dessutom i ÅRATAL.
så snälla rökare om ni läser detta, det är enklare än man tror att komma ur det, och när väl poletten trillar ner, inser man idiotin i att dra i sig äcklig livsfarlig rök flera gånger om dan....
nu är det frukost-dags!
kram kram
ännu ett fantastiskt foto som skänker fina minnen....
....eller? ärligt nu´, ska jag eller ska satsa på en fotograf-karriär?? tror inte ni på allvar, att jag skulle passa alldeles perfekt som skolfoto-fotograf??? tänk vad alla skulle bli glada när deras porträtt-serier för 490kr st kom hem i brevlådan!
en av mina bättre bilder på min lill-fis, och ett trevligt kort som avbrott från allt gnällande som försiggått här på bloggen.
Nu får det vara nog. lingon-vecka eller inte, huvudvärk eller ej nu får det bli slut på gnället.
nu i skrivande stund sitter jag förövrigt med familjen bänkade framför idol nej va fan säger jag, Talang2009 menar jag.
En söt liten kille i 20 årsåldern har just gjort en acapella-låt som jag tyckte var superbra, heja heja!
popcornen är framdukade och lill-fisen o adhd-killen är i luven på varandra precis hela tiden om vem som ska ta ur skålen först..och hunden står neranför o är snabb på att pilla i sig eventuella rester som hamnar i soffa eller på golv...
...allt är en helt vanlig fredagskväll med andra ord!
en av mina bättre bilder på min lill-fis, och ett trevligt kort som avbrott från allt gnällande som försiggått här på bloggen.
Nu får det vara nog. lingon-vecka eller inte, huvudvärk eller ej nu får det bli slut på gnället.
nu i skrivande stund sitter jag förövrigt med familjen bänkade framför idol nej va fan säger jag, Talang2009 menar jag.
En söt liten kille i 20 årsåldern har just gjort en acapella-låt som jag tyckte var superbra, heja heja!
popcornen är framdukade och lill-fisen o adhd-killen är i luven på varandra precis hela tiden om vem som ska ta ur skålen först..och hunden står neranför o är snabb på att pilla i sig eventuella rester som hamnar i soffa eller på golv...
...allt är en helt vanlig fredagskväll med andra ord!
taggtråd och alvedon
....så var det fredag igen, och jag har en ovälkommen gäst hos mej. en hemsk halsont har invaderat mig, och jag kände mig febrig och hängig både i går kväll och imorse. Nu har jag tagit en dubbel-ipren och en alvedon (man ska nog säkert inte blanda men vad gör man ) och nu börjar det väl lätta lite i huvudet. Taggtråden i halsen är kvar men om jag bara håller snattran idag så kan det nog gå.
jobbar ju, har ju en begravningsgudstjänst (sköter ljud o ringer i klockor) och sen ska jag lägga igen graven efteråt, och ingen annan kan köra grävmaskinen mer än mej så jag MÅSTE gå dit.
nåväl, det är ju fredag och snart helg, så då kan jag vila upp mig.
Så det kanske har en naturlig förklaring att jag var gråtig och gnällig i går, nu känns det lite bättre igen, även om det pendlar lite upp o ner.
nu ska jag verkligen ta mig i hampan och köra morgonbestyr, alla barn ska ju upp nu o frukost vore nog med bra att få i dom innan skolan:-)
på återseende
jobbar ju, har ju en begravningsgudstjänst (sköter ljud o ringer i klockor) och sen ska jag lägga igen graven efteråt, och ingen annan kan köra grävmaskinen mer än mej så jag MÅSTE gå dit.
nåväl, det är ju fredag och snart helg, så då kan jag vila upp mig.
Så det kanske har en naturlig förklaring att jag var gråtig och gnällig i går, nu känns det lite bättre igen, även om det pendlar lite upp o ner.
nu ska jag verkligen ta mig i hampan och köra morgonbestyr, alla barn ska ju upp nu o frukost vore nog med bra att få i dom innan skolan:-)
på återseende
det var då faen.
...solen skiner, fåglarna kvittrar / skriker...våren står och knackar på dörren.
Och jag är hur blä du vill.
ont i halsen, uttråkad och halv-ångest.
När man har ångest, i alla fall som min, är det som att man står utanför och "tittar på". Solen kan lysa, barnen vara ute och skoja och sparka boll, jag kan vinna en mille på triss, det spelar ingen roll. det händer som om man ser det på teve, man är liksom inte delaktig i det hela, man bara iaktar, men kan lika gärna bara gå o lägga sig.
Den brukar komma som ett brev på posten, om man är lite stressad, ångesten. då står han där med sitt fula tryne och glor.
Och när han gjort inträde, då blir det som ett lemmeltåg av negativa tankar som jag vet jag kan få stopp på, men orkar inte.
Det enda man känner inuti, är att inget spelar någon roll, och jag har ingen lust att vara med.
världen är bara full av egoistiska idioter, och av människor som ljuger eller hela tiden tänker på sig själva först innan dom tänker på nån annan.
jag är säkerligen en sådan själv, det är jag medveten om. Men det gör inte saker lättare.
jag tror inte riktigt jag gillar människor så där överlag. Det är ett fåtal, som är vettiga, men enormt sällsynta egentligen...
Och det gör mig sorgsen.
Det är svårt att beskriva känslan utan att falla in i "alla är idioter utan mej och stackars mej"-snacket,
men det finns mer på en människas insida än man tror, men för min del, har jag märkt att det hela tiden ska hackas på eller skrattas åt, gärna lite rått om man råkar prata för mkt eller ha en stark röst eller vad det nu är.
man får inte ha åsikter, man ska inte kunna något om nåt, man ska inte ha ideer eller drömmar, man ska alltid bara skratta eller åtminstone le, man ska VARA som alla andra. absolut inte vara originell eller tycka lite som man själv vill.
ärk. jag är nog bara allmänt trött på allt.
men det är en enorm skillnad på djur och människor.
Lill-hunden är ju någon som ALLTID är på MIN sida. Som alltid skulle gå i försvar för MEJ, som tycker att just JAG duger som jag är. som inte ställer några KRAV och som alltid finns där för en, utan att kräva mer än lite mat tillbaka. Han finns där för mig, ALLTID. och det är ju löjligt vad lite det krävs för att känna sig älskad egentligen...
SÅ enkelt det är.
vet egentligen inte om man behöver så mkt mer än så. En vän som FINNS där. alltid. Som aldrig skulle få för sig att skratta åt en, vara överlägsen eller se ner på en. Bara ovillkorlig kärlek.
Kanske börjar jag bli sjuk.
Kanske har jag jobbat för många begravningar senaste tiden.
Kanske är jag depprimerad.
Kanske är det dags för lingon-vecka snart.
kanske är man ännu lite deppig för att Sabina faktiskt dog...
Det var lite som att se en film, där man verkligen tror det ska sluta lyckligt, men så slutar det som i verkligheten istället. människan vinner aldrig, Kan det jävlas så gör det självklart det.
vinner du tiotusen på lotto, räkna med att pannan går sönder hemma.
är du två veckor ifrån en ny medicin som kan göra dej frisk, ja visst dör du då innan veckorna gått.
Man ska liksom inte få HA hopp, det ska vara jävligt, jobbigt, tungt och eländigt.
huga så trist bloggande det blev här igen.
men vissa dagar är verkligen skit.
Snart är det helg. Ska ta mej i HAMPAN snart.
Och jag är hur blä du vill.
ont i halsen, uttråkad och halv-ångest.
När man har ångest, i alla fall som min, är det som att man står utanför och "tittar på". Solen kan lysa, barnen vara ute och skoja och sparka boll, jag kan vinna en mille på triss, det spelar ingen roll. det händer som om man ser det på teve, man är liksom inte delaktig i det hela, man bara iaktar, men kan lika gärna bara gå o lägga sig.
Den brukar komma som ett brev på posten, om man är lite stressad, ångesten. då står han där med sitt fula tryne och glor.
Och när han gjort inträde, då blir det som ett lemmeltåg av negativa tankar som jag vet jag kan få stopp på, men orkar inte.
Det enda man känner inuti, är att inget spelar någon roll, och jag har ingen lust att vara med.
världen är bara full av egoistiska idioter, och av människor som ljuger eller hela tiden tänker på sig själva först innan dom tänker på nån annan.
jag är säkerligen en sådan själv, det är jag medveten om. Men det gör inte saker lättare.
jag tror inte riktigt jag gillar människor så där överlag. Det är ett fåtal, som är vettiga, men enormt sällsynta egentligen...
Och det gör mig sorgsen.
Det är svårt att beskriva känslan utan att falla in i "alla är idioter utan mej och stackars mej"-snacket,
men det finns mer på en människas insida än man tror, men för min del, har jag märkt att det hela tiden ska hackas på eller skrattas åt, gärna lite rått om man råkar prata för mkt eller ha en stark röst eller vad det nu är.
man får inte ha åsikter, man ska inte kunna något om nåt, man ska inte ha ideer eller drömmar, man ska alltid bara skratta eller åtminstone le, man ska VARA som alla andra. absolut inte vara originell eller tycka lite som man själv vill.
ärk. jag är nog bara allmänt trött på allt.
men det är en enorm skillnad på djur och människor.
Lill-hunden är ju någon som ALLTID är på MIN sida. Som alltid skulle gå i försvar för MEJ, som tycker att just JAG duger som jag är. som inte ställer några KRAV och som alltid finns där för en, utan att kräva mer än lite mat tillbaka. Han finns där för mig, ALLTID. och det är ju löjligt vad lite det krävs för att känna sig älskad egentligen...
SÅ enkelt det är.
vet egentligen inte om man behöver så mkt mer än så. En vän som FINNS där. alltid. Som aldrig skulle få för sig att skratta åt en, vara överlägsen eller se ner på en. Bara ovillkorlig kärlek.
Kanske börjar jag bli sjuk.
Kanske har jag jobbat för många begravningar senaste tiden.
Kanske är jag depprimerad.
Kanske är det dags för lingon-vecka snart.
kanske är man ännu lite deppig för att Sabina faktiskt dog...
Det var lite som att se en film, där man verkligen tror det ska sluta lyckligt, men så slutar det som i verkligheten istället. människan vinner aldrig, Kan det jävlas så gör det självklart det.
vinner du tiotusen på lotto, räkna med att pannan går sönder hemma.
är du två veckor ifrån en ny medicin som kan göra dej frisk, ja visst dör du då innan veckorna gått.
Man ska liksom inte få HA hopp, det ska vara jävligt, jobbigt, tungt och eländigt.
huga så trist bloggande det blev här igen.
men vissa dagar är verkligen skit.
Snart är det helg. Ska ta mej i HAMPAN snart.
liite bättre.
....känns något lite bättre idag, särskilt när det bor en sån HÄR snygging hemma hos en....
igår var en bläh-dag. Lilla Sabina fick inte fortsätta sin kamp, och så sorgligt som det är, med bara några veckor kvar till sitt uppsala-projekt och en liiten chans till räddning eller åtminstone mer tid, så skönt ändå tror jag det är för Sabina, att äntligen slippa ur tengils (som hon kallade cancern) grepp.
jag var på BUP-möte i nässjö, och det var väl ok. Vi disskuterade lite om skola (ett ABER när det gäller barn med funktionshinder, särskilt psykiska sådana, som man inte kan se, då är det mer lätt för skolpersonal att tro det går att fixa bara han SKÄRPER sig)
sen är ju just min sons skola väldigt tydliga med att dom inte lägger två strån i kors för att underlätta för mig som förälder, utan helst tvärtom, ju krångliga och mer omedgörliga dom kan bli, och gärna slänga in en elak kommentar mitt i allt när man försöker be dom om en tjänst ju bättre mår dom konstigt nog)
jaja. tänker inte ödsla tid på dom mer. De gillar verkligen inte mej det allra minsta, och jag gillar inte dom, så det har vi ju åtminstone gemensamt.
idag är det möte på jobbet och sen en adhd-kurs i eftermiddag i eksjö.
sen är det Det okända och GREYS anatomy. Inte helt fel.
igår var en bläh-dag. Lilla Sabina fick inte fortsätta sin kamp, och så sorgligt som det är, med bara några veckor kvar till sitt uppsala-projekt och en liiten chans till räddning eller åtminstone mer tid, så skönt ändå tror jag det är för Sabina, att äntligen slippa ur tengils (som hon kallade cancern) grepp.
jag var på BUP-möte i nässjö, och det var väl ok. Vi disskuterade lite om skola (ett ABER när det gäller barn med funktionshinder, särskilt psykiska sådana, som man inte kan se, då är det mer lätt för skolpersonal att tro det går att fixa bara han SKÄRPER sig)
sen är ju just min sons skola väldigt tydliga med att dom inte lägger två strån i kors för att underlätta för mig som förälder, utan helst tvärtom, ju krångliga och mer omedgörliga dom kan bli, och gärna slänga in en elak kommentar mitt i allt när man försöker be dom om en tjänst ju bättre mår dom konstigt nog)
jaja. tänker inte ödsla tid på dom mer. De gillar verkligen inte mej det allra minsta, och jag gillar inte dom, så det har vi ju åtminstone gemensamt.
idag är det möte på jobbet och sen en adhd-kurs i eftermiddag i eksjö.
sen är det Det okända och GREYS anatomy. Inte helt fel.
