GOTT NYTT ÅR!!!

Ja då var den här, nyårsaftonen!

Jag var uppe vid halv sju, och satte mig på träningscykeln framför "bachelor Paris" på femman. Jag bara vill veta vem han väljer i slutet med det var visst fler avsnitt kvar. Sen tog jag långpromenad med hunden så lite sportig är jag allt.
 
 Sen tog det sportsliga slut för min del. Vi har ju som tradition att hyra gympahall o fåna oss med barnen några timmar. Jag försökte mig på både badminton och höjdhopp well, inte är man någon elit-atlet direkt ...sen kom tävlingsmänniskan fram i mig och jag skulle springtävla mot min bästa kompis son som är 10 år...hm det slutade med en vrickad eller stukad eller i värsta fall bruten fot...sitter här och tycker lite synd om mig. Jag fick sitta på bänken och titta på när dom andra hade kul...men visst det är säkert bara en vrickning, men ont gör det. i alla fall lite grann....

Nu försöker jag fixa fram en snabblunch innan festligheterna ikväll ska förberedas.  Vi blir inte så många, alldeles lagom tycker jag, 13 st. Barnen är 6 st, fler går knappt att vara med min bokstavs-son.  Jag har förberett förrätten, och tillbehör till varmrätten, så vi ligger nog i fas. Det är våra bästa vänner som kommer hit, så jag känner inte pressen att det ska vara kliniskt rent heller.....som mamma sa: Dammtussar är  änglatofflor!

gott nytt 2009 på er alla, vi ses nästa år!!!!

inhandling inför nyårsfirandet klart!

Idag har vi varit och införskaffat förnödenheter tills imorgon, fantasin tröt, i vanlig ordning, och det slutade med någon toast med ost och skink-röra (faktiskt väldigt god med doft av curry) som varmrätt blir det marinerad fläskfilé, ostfylld lövbiff, baconlindade haricoverts och naturligtvis potatisgratäng...som dessert blir det bär-pannacotta och vi avslutar kvällen med ostbricka.

ja inte enormt banbrytande meny, men å andra sidan äter alla detta och det är fler barn än vuxna i sällskapet så....
Jag misstänker starkt att wii- fitt brädan kommer ha en betydande roll under kvällen...den är verkligen dö kul!  Vi har som tradition på nyårsafton att hyra en gympahall, bygga upp hinderbanor till barnen och oss för den delen, sätta upp lite nät och köra badminton. Så redan halv tio är vi igång i morgon med gymping.

Tror det blir en bra nyårsafton i år med. Förra nyårsafton var jättemysig, men sen har resten av år 2008 varit ett enormt anti-blä-år med mkt ångest-attacker, utredning på mellanpojken, start av medicinering och mkt skolmöten, barn-kan-möten, problem med att hitta bra resursperson till sonen mm mm.

Några ljusglimtar dock, Jag fick en häst! alldeles alldeles egen häst...älskar hästar och trodde inte den dagen skulle komma när jag återigen var hästägare. Han heter Loke, och är en vildvuxen gudasnäll charmknutte-fjordhäst.
Det är en ljusglimt. En annan att vi var i Spanien i höstas. Vi hyrde ett hus i Nerja, utanför Malaga i södra spanien, tillsammans med svärmor svärfar syskon och barn till höger o vänster! det var underbart, jätte skönt avkopplande och mysigt, vi bara låg vid stranden om dagarna och utforskade byn på kvällarna....vi åkte i september och det var 35 grader varmt ungefär hela tiden....

Ja vad för ljusglimtar var det mer....just nu kommer jag inte på några, resten av året har varit regnigt tråkigt, surt, gnälligt, utarbetat ångestfyllt och panikartat....mycket kommer från min oro för men adhd-ppojk. Som mor vill man alltid sitt barn det allra allra bästa. Man vill och man grubblar funderar hoppas väntar grubblar lite till....svårt att koppla av det hela.

Han är en fantastiskt charmig rolig påhittig och intelligent pojk, men hans funktionshinder  gör att han har svårt att kontrollera sina impulser, han är stundtals våldsam, väldigt fysisk, lättirriterad, svår´övertalad och kräver ett strikt schema där hela dagar är uppstrukturerade utan förändringar. Allt ska alltid vara lika dant, inga överraskningar eller snabba ändringar. Det tar tid och energi, och man oroar sig samtidigt för sina andra barn ,att DOM kommer i skymundan....MEN

det som är väldigt bra, är att han funkar i hemmiljön. Är vi bara hemma, han är väldigt hemmakär, så är han jätte kul, finurlig, bygger fixar hjälper till och styr med allt möjligt...

Ja hur eller hur har det varit ett känsloladdat år, mycket oro, och jag hoppas att nästa år blir bättre, lugnare tryggare och mer trevligt.

mina vänner har med stundtals varit nedstämda, en del varit sjuka, en del förlorat arbetet, Ett omtumlande år på många sätt och vis för alla.

SÅ SNÄLLA år 2009: Kan inte du vara året när jag äntligen vinner drömvinsten på lotto, så jag får vara hemma hela tiden med mina pojkar...
kan inte du vara året då solen börjar skina fram i maj och slutar inte förrän början på oktober?? Ja det kan få regna lite på nätterna, men dagarna ska vara varma och soliga...

kan inte du snälla år 2009 vara det år då regeringen inser att det är bättre att försöka få pengar av dom som faktiskt HAR några, och inte jaga blåbär på det riset som bara har tre bär.... Vore fantastiskt....

år 2009, var det år då man äntligen kommer på annat drivmedel än bensin, ev vore det fantastiskt kul med luftburna bilar, såna där svävare...så man kunde få sväva fram till jobbet varje dag!

håll borta stormar, uppsägningar,sjukdomar av alla de slag,, våld ,hot och elände, håll undan terrorister,barnamördare eller barnkidnappare, gör världen till en bättre plats en mer miljömedveten varm och omtänksam plats....

ja åren går, Det ska hur eller hur blir spännande att se vad 2009 bär med sig...som sagt jag KANSKE blir miljonär vad vet jag?


tacksamhet

Jag funderar lite över tacksamhet. Satt innan och funderade över min situation, och mitt liv. Jag kom fram till att jag har enormt mycket saker att vara tacksam över.

Jag är tacksam, för varje dag jag får vakna, kliva upp ur sängen för egen maskin, mig veterligen frisk och kry. Jag är tacksam över att få sitta och bli uttröttad på store sonens eviga tjat om nintendo hit och dit, mellanpojkens tjatande om svampar, kartonger eller ankor.
Lille sonens tuff-tjat om spider-man och hulken och sina starka muskler...
Tacksam, för att jag öppnar kylskåpet och ser fullt med mat därinne. Tacksam för att ekonomin är stabil. Tacksam för att jag har ett fast arbete, som jag trivs med.
Tacksam för mina vänner, för min sambo, för min familj.

Snurrar man runt på begreppen lite, vänder man på steken och ser ur ett lite annat perspektiv, tror jag nog egentligen att jag lever i himmelriket.

För en mor som alldeles nyss förlorat sin son i en bilolycka. Hon hade väl kunnat ge mig vad som helst för att få uppleva sitt barns trista tjat om någon gubbe i ett spel, om så bara för en kort sekund.

För en männíska som fått ett cancerbesked, Som säkerligen skulle offra vad som helst, för att få vakna bara EN dag till bekymmerslös, svära över tidiga morgonar, att tvingas skrapa isiga rutor klockan halv sju en morgon...ett normalt liv, utan dödsångest eller begravningsplaner.

För en familj som sitter och väntar på ett socialbidragsbesked, om dom ska få några pengar till hyra och mat denna månad.

För någon som nyss blivit arbetslös och ska ut i en obefintlig arbetsmarknad och leta efter jobb som antingen kräver specialist-utbildning, eller som det är fyra hundra till som söker till...

TACKSAM.

Ibland i livets snurriga hjul, glömmer man sig. Jag lever i himmelriket, men klagar på att gräset är för grönt, himmeln för blå och luften för fläktande. Jag tror vi alla måste stanna upp  lite grann. Istället för att grubbla över vardagsting, reta sig på barnen för dom leker för vilt eller bara bråkar med varandra... Stanna upp och tänka efter. Ok kan man inte gå varje dag i en rosa bubbla och njuta av ens perfekta liv, men åtminstone några gånger i veckan. 

Vad har DU att vara tacksam över? Livet  vi lever är fantastiskt Men man GLÖMMER bort det. Man ser inte vad man har framför sig uppdukat. Jag har tittat lite på svts-dokumentär "Himmeln kan vänta" en förövrigt kanon bra serie i 8 delar om människor som mitt i livet får ett besked om en dödlig sjukdom. Plötsligt far ju alla önskningar och drömmar man haft ut genom fönstret och ersätts av EN enda: låt mig få LEVA.

Det är så enkelt, och ändå så svårt. Men jag tror att om man tillåter sig att vara glädjefylld och tacksam för det man faktiskt HAR istället för allt man VILL ha, så får man ett automatiskt mer lyckligare och harmoniskt liv.

så stanna upp ibland. fundera över vad ni har att vara tacksamma för, känn efter även om det på ytan kan vara saker som känns svåra i livet och jobbiga. Jag vet att det är vad jag ska fundera över ikväll.

bra-dag

Jag gjorde som jag sa...hade en bra gå-runt-och-ha-det-mysigt dag med familjen. Vi var på stan och kollade in mellandagsrean.....dååålig ide visserligen. "men det är ju så mysigt att gå runt o kika lite.." sa sambon. Jo men visst. Men inte fullt så mysigt när man inte kan titta på något ändå för man har fullt upp med att hålla koll på tre killar som springer som om dom vore kalvar på grönbete.


"det borde vi insett sa jag, man kan inte gå ner hela familjen på stan det är lönlöst att ens försöka.... (vi ska ju också komma i håg att mellanpojken har adhd och mycket tyder på aspergers med. Men gång på gång lurar jag mej själv och tror att det nog ska gå, och att barnen ska ha någon som helst behållning av att gå runt i affärer o trängas med andra som ska nypa sista 25kronors plagget på HM typ....not.


så vi gav upp. Letade upp närmsta restaurang, vilket visade sig vara kinesen, och trallade in. Där inne bland alla öde bord (folk höll väl fortfarande på att mumsa i sig sista resterna av julskínkan hemma vad vet jag, tomt förutom oss och en gammal dreglande farbror var det i alla fall)

nåväl, där inne bland öde bord, röda papperslampor, tavlor på drakbåtar och en sötsliskig lukt av nån olja eller vad det var, infann sig ett lugn. en frid. barnen var väl antagligen trötta efter att ha rusat runt överallt, eller  så kände även dom lugnet som rådde där inne i kinesrestaurangen...men de förvandlades till lugna tysta väluppfostrade barn som bad om lov att få gå på toa, åt med både kniv och gaffel, förde små konversationer med varandra...och jag tittade på min sambo och sa VAR ÄR ALLA MÄNNISKOR?  nu om något skulle vi haft alla våra vänner, svärföräldrar, skolpersonal you name it, att titta och beundra våra extremt väluppfostrade artiga trevliga o rara barn...


men det är som alltid. inte en endaste människa jag kände eller ens kände igen kom in genom dörren under den timmen vi var där, och inte hade vi mobilen med oss att filma detta mirakel...och lagom till vi betalat och kommit ut ur restaurangen, var väl ungarna välfyllda av friterade kycklingbitar o socker-rusade av läsken, så då var dom på G igen....


men ändå.det var trevligt. och när vi ändå var i den där trevliga inre atmosfären, gick vi hem o satte på kaffe, plockade fram blokus-spelet och spelade spel allihop.


Efter det gick vi hemma o mös i våra mysdressar och avslutade kvällen med varma mackor. Nu sitter jag vid min lilla mini-pc som min sambo så snällt köpt till mig i julklapp, och väntar på att sambon ska ladda projektorn med en mys-ryslig vampyr-film...jag säger då det, till er alla skaffa en projektor och en stor duk, känslan av att se på bio hemma är oslagbar!!

nu kommer han visst 


julen är över

ja då var julen över för den här gången då. Jag har inget att klaga över, aptiten kunde visserligen varit bättre, julen handlar ju mycket om att äta och mysa..men vi fick åtminstone magsjukan INNAN julafton, en del jag pratat med nu har ju haft den på självaste julafton, som en väldigt ovälkommen julklapp.. så vi var väl lyckligt lottade ändå.


sen är ju en annan fördel med att jag INTE käkat upp tre paradis-askar, två kilo hemgjort julgodis och tog om tre gånger på mammas o pappas julbord, att vikten kanske inte rusat i höjden... hoppas jag. har inte vägt mig på ett tag, men lär få  veta vikten idag, då jag ska hoppa upp på sonens wii-fitt förlåt FIT bräda....man kan visst göra nån slags profil på sig själv där och wii-t räknar ut body mass index o gör en virituell gubbe (eller i mitt fall tjej) som ser ut ungefär som man gör i verkligheten. Jättekul tyckte jag igår, när sambons " gubbe" såg ut som en köttbulle på ben...undrar om jag då kommer se ut som en melon på ben jag har ju en fin övervikt på 15 kilo eller nåt...MEEN vad gör det. Fitt- förlåt FIT-brädan, har ju en tränare, som sätter ihop ett program åt en, och man får visst skriva in hur mkt man vill gå ner, och hur lång tid det ska ta....hörde någonstans att Angelina Jolie gått ner ALLA (Hm...hur många hade hon) graviditets-kilon, med hjälp av sin fitt-bräda...(å andra sidan vet ju inte jag hur mkt pengar hon fick av nintendo för att säga det, men det hör ju inte hit)


IDAG ska jag bara göra ingenting. Igår hade vi gäster, jag lagade middag, dukade och städade, medans sambon stinn av julmat, julöl och sena nätter med SONENS (hm) fitt-bräda, låg och trynade i soffan...hurra för jämnställdhet!


såå...idag blir det nog ganska lugnt. ska gå ut med min lille hund, en långpromenad tänkte jag mig, dock vet jag att han brukar lägga sig platt ner o morra om promenaden överstiger tjugo minuter, och det slutar i nio fall av tio med att jag får bära honom hem...tur det inte är en schäfter utan bara en liten vit ullig"pensionärshund"


förövrigt, så ÄR ju bichon frise-havanais-hundar den enda rasen som borde finnas till folk. HUNDARNAS hund lliksom...jo jag är väl lite partisk, men hallå, den är lagom stor/liten och inte ett hundhår i någon mat så långt ögat når, inga gnällande allergiker någonstans så vitt jag sett hittills..en behändig hund helt enkelt om man vill ha det gosiga med ett eget djur men inte arbetet....

man får sätta sig i bilen nån gång i bland och åka till hund-klippnings-tanten, så badar hon o klipper klor o päls och man får tillbaka en perfekt fin liten tuss..för nästan ingen kostnad alls. smidigt! 




GOD JUL

Ja då var julen (nästan)över för den här gången... en lite annorlunda jul kanske, mestadels eftersom vi hamnade i vinterkräksjukans grepp dan-före-dan-före dopparedan. Det blev lite panik när vi inte handlat klart julklappar eller något alls, och vi låg och varken kunde titta åt höger eller vänster utan att kräkas (förlåt)...

så tisdagen användes till att (förlåt sverige) ränna runt på stan i jakt på sista klapparna (vilken idiot man är egentligen) på väldigt skakiga ben, och utan att någon som helst hänsyn tagits till 48 timmars (eller är det 72)-regeln om att hålla sig från folk o fä efter en sån där mag-pärs.

till mitt försvar kan tilläggas att jag tänkte att inkubationstiden innan man blir sjuk är 48 timmar ca, och då har alla hunnnit fira julafton och är trötta på julmat o ligger bara och glor på någon dålig film på trean fast klockan bara är tre, och då är inte magsjukan såå hemsk (gud vilken lögn men ändå)
 
I JÄMFÖRELSE
 
med att jag stannar hemma, struntar i dom sista julklapparna, och jag får sitta på julafton och skämmas inför släkten  för att jag ALLTID är den som är ute i sista sekunden med klappar medans dom andra varit duktiga o minsann köpt klart ALLA sin klappar i september....

Nåväl

eftersom hela det här inlägget redan dryper av magsjuka, kan jag tala om att min gode vän julstämningen fick darriga ben o sprang i väg när de första symptomen uppträdde här hemma, och därför har jag kunna spela "o  helga natt" med tommy körberg på högsta volym och jonglera med pepparkakor och rimmat på klappar i all evighet, jag har inte fått "den där" julkänslan ändå.....

JO lite när alla julklapparna var utdelade och jag satt där lycklig med min lilla ROSA MINI-PC min snälla sambo köpt till mej i julklapp, och tittade på mina små barn som satt där djupt insjunkna i sina nintendo ds lite, wii-brädor och data-chosan....och sambon förnöjt pillandes på sin bil-navigator och allt var frid och fröjd och då var det faktiskt liiiite julkänsla i ett par sekunder i alla fall....innan jul-ångesten kom med sitt fula tryne. som den alltid gör.

DÅ sitter jag plötsligt och har nära lipen och tycker att jag skulle njutit mer i december, skulle bakat mer pepparkakor, spelat mer julsånger, kanske någon annan än tommy körberg, kanske gjort äggtoddy, som jag aldrig smakat men alltid velat, borde gjort mina egna julgrupper istället för att köpa den där fula jul-enen till mormor på maxi, kanske skulle satt upp dne där ljusslingan längs hela huset som jag tänkt i flera år men varit för lat för att göra i slutändan, och skulle definitivt gjort den där goda bayleys-tryffeln som tog lång tid att göra men ack så god att äta, och proffsig...allt kommer över en och det känns liksom lite  ja vemodigt...

MEN det är ju även DET en del av min jul.
 
för de där tankarna kommer varje år efter julklappsutdelningen...och jag lutar mig tillbaka och tänker att NÄSTA ÅR då ska jag minsann odla mina jul-enar till släkten själv, jag ska bygga en julbock av träpinnar o klä in i granris och tusen lampor o den ska stå där o vara snyggast i kvarteret, nästa år ska mina barn få MINDRE julklappar...jo men visst ...jag ska baka mer, vara ute i god tid, storstäda bra länge innan.......det vet jag ´redan nu inte kommer hålla...DOCK tror jag nog att en sak ak bli ändring på. jag ska vara VÄL  förberedd med vitpepparkorn, ska ha handlat alla klappar klart till fem dagar innan jul, och ha all mat handlat till fem dagar innan.

om vinterkräksjukan skulle få för sig att göra en årlig återkommande visit hos oss kring jul ska åtminstone jag vara väl rustad!

nu laddar jag om...snart är det nyår jippikayjeej!
god jul


RSS 2.0