ja det är våååren..ja det är våååren...som har kommit till slut...

....underbart väder, och jag var ute och tränade min lilla bomulls-kille. Han är SUPERDUKTIG när jag tränar honom...för han veet ju så väl att det vankas "nam-nam" om han gör som matte säger....kameran fångade honom lägligt när han sitter och väntar in belöningen för att han kom på kommandot "hit" redan första gången!




det är min fis det....Idag är jag hemma förövrigt.  Har ju haft ont i hals och varit lite snuvig, och sen så där fyra fem dagar nu har jag haft hjärtklappning/ rusning. Särskilt på kvällar när jag sitter o slötittar lite på teve eller så. Slutade räkna när jag fått det över tjugo gånger i går, och sen hade jag det i natt med, så jag vaknade av det, och nu på morgonen / förmiddagen kanske en så där fem sex gånger... jag verkligen avskyr läkare o sjukhus, men kände väl att man skulle ringa och rådfråga, så det gjorde jag, med resultat att jag ska in vid halv fyra och göra nytt ekg och träffa nån ny läkare. Bläh.

Jag känner mig som en fullfjädrad hypokondriker med mina besvär...allt från ledvärk till hjärtklappningar och ont i bröstet.  Sist jag var hos läkaren, svor jag på att aldrig återvända hellre döör jag, men nu känns det lite som att man kan ju gå med ledvärk men när det handlar om hjärtat vill jag inte utsätta mig för några risker så jag får väl göra som dom säger och gå dit i eftermiddag och bli idiotförklarad igen.

Jag är ju patetisk.

Igår kväll var sambon på  bakhumör och svischade ihop en vitdrömkladdkaka med tillhörande mjölkchokladglasyr och vispad grädde till.....ja den blev nog i det sötaste laget, men Å andra sidan så är ju sambon en sån liten söt chillevipp så det passar ju utmärkt då!

Han är faktiskt det allra snyggaste jag lagt ögonen på i mansväg, så bara är det. Sen kan vi ha våra duster, men mestadels är det ju för att jag har sånt humör, han är ju ganska lugn av sig, men det är en rätt skön känsla, att man efter 7 år tillsammans, fortfarande känner det där "pirret" i magen när han kommer hem från jobbet, eller när man är iväg nånstans ,och man kollar på folk, och så ser man den som står bredvid en, som ens man och man ler lite, för det är "Min" man. min lille älskling. 

Ja utöver att han är vråålsnygg, så bäddade han rent i alla våra sängar igår, OCH tvättade tre maskiner tvätt, storhandlade inför veckan och hängde ut lite tvätt med. herregud. när man tänker efter: jag har dresserat honom BRA !!!!

nu måste jag duscha och fräscha upp mig, man vill ju inte var sunkig om man ska gå till farbror doktorn.

Kommentarer
Postat av: Osloskånskan

Finns det verkligen sånna män på riktigt? Tar tacksamt emot dressyrknep!

2009-04-06 @ 22:13:31
URL: http://osloskanskan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0