gladmymlan

...plantor.
och så går vattenpumpen sönder.
man kan inte plantera
om man inte kan vattna.

så man skulle kunna säga att vi ligger något efter på jobbet.
men det ska väl vara sådana dagar ibland med eller hur.

satt i livlig diskussion med sambon om födelsedags-presenter och hur mkt det ska få kosta och jag surnade ihop för när det börjar handla om dom frön jag satt till världen så är INGA pengar MYCKET pengar och det ska handlas som om det vore sista chansen att någonsin handla mer. någonsin.

sambon kan hända är lite mer med fötterna på jorden, och då surnar jag som grädde i solsken när jag inte får som jag vill.

....jag köpte allt jag ville ändå, åkte hem. fortfarande sur, sätter mig vid datorn. fortfarande sur.
läser "nellymammans blogg"

....inser snabbt att mina små fyttigheter är pinsamma. När hon sitter i samma stund med en man drabbad av dödlig cancer, som när som helst kan dö, och som för närvarande blivit flyttad till  ett sjukhem, där kostnaden för att bo där är på 6-7000kr per månad...

hon sjukskriven, pga utbrändhet (med fyra ungar, en svårt sjuk make o hem att sköta är det ett under att hon står på benen) och naturligtvis är ju han sjukskriven med, eftersom han då har hela huvet fullt av hjärntumörer...
där sitter dom, rs hon, med två 80procentiga inkomster...och har hus och vanliga räkningar att betala, mediciner och resor och allt annat....OCH nu då ytterligare en stor kostnad för sjukhemmet....

....och jag gnäller om något så fånigt att jag inte får handla upp hela lönen på födelsedagspresenter till mina bortskämda barn som redan  HAR  allt....

hur är man funtad egentligen?

jag är i varjefall inte sur längre, känns mer som om jag skäms lite för mitt eget egoistiska beteende när det finns så mkt redan I mitt Liv att vara glad över men som jag tar för givet...

varför är det så, att det bara är i skuggan av Hotet av sjukdom eller död, som man kan uppskatta livet?
bara genom att vara fattig, kan man förstå glädjen i mycket pengar,
endast när katastrofen står bakom dörren och väntar, kan man SE på riktigt, vilket underbart liv man har haft?

börjar man gradera upp vad som är verkligt viktigt, så är det så få saker. allt annat är bling bling

KÄRLEK har man kärlek har man i princip allt.

TRYGGHET jobb, boende, whatever som ger trygghet....så klarar man vad som helst..

HÄLSAN utan hälsan, har man INTE  nåt alls. den friske har många önskningar, den sjuke bara En...

NÄRA OCH KÄRA omkring sig. har man några "kryckor" kan man gå genom livet i bra skick...

ingenstans finns utrymme för plasmateve, bil nyare än fem år, hus som är ens eget, två semester resor utomlands per år, odd-molly-blusar eller fancy skor.

ändå letar vi människor, åtminstone de flesta av oss, för trygghet och lycka i livet på FEL sätt.....

de flesta TROR på allvar, att om man talar om för alla som vill höra hur bra man har det eller hur mkt pengar man har eller fina stugor eller härliga thailandsemestrar, så ÄR det automatiskt så.

...eller berätta om sitt välbetalda jobb, eller lyckade familjeliv eller vad det nu handlar om...men ett liv kan ju inte berättas fram till framgång. jag blir ju inte mer lyckad som människa om jag berättar för alla som vill höra på hur bra jag är eller har det...
och jag är inte mer lyckad för att jag har mer pengar än grannen, eller nyare bil än jobbarkompisarna.
men vi TROR och inbillar oss själva att vi duger i andras ögon, om vi har fina väldesignade hem, nya bilar och visar upp en fin fasad...

att man inte kan inse att det räcker att kolla senaste hälsodeklarationen för sig själv och sina barn, för att se om man är lyckad eller ej. om man är trygg eller inte. om man har ett bra liv eller ej.

visst kan du ha ett bra liv som sjuk, inte så, men att man tar livet för givet tills det är försent.

så jag måste ta tag i det här och börja njuta lite mer, även om jag har hjärtklappningar, så är det ju "bara" hjärtklappningar. ..och jag lever ju än! och barnen med! dags för mej att ta fram tacksamheten igen, och njuta av mitt liv.man vet aldrig när det ändras, förutsättningarna.
det kan gå på ett ögonblick, eller aldrig.