bokstavspojken

...så dum man är som mamma ibland. Igår var det ett sånt där tillfälle där man inte tänker sig för.
vi skulle äta pizza hemma. jag frågar pojkarna
-vad vill ni ha för pizza?
Ludden vill ha kebab-pizza, men utan lök.

-en kebabpizza med extra lök skojar jag.
- nä UTAN lök säger sonen.
 (trögmamma) säger - extra mycket lök, ska bli! (skojar ju till det lite)

-men mamma, säger Ludd, du förstår ju inte vad jag säger utan betyder INGEN lök! vad konstigt att du inte förstår vad jag säger!

och så klart, så mkt som jag läst om aspergers, och om att dom har svårigheter att förstå "ironi" eller skämt som inte är utformade som en rolig historia...

Han trodde på allvar att jag var lite smått efter, som inte fattade att han absolut inte ville ha lök...

såna dumma grejer är så lätt att göra.

min lille pojk är oerhört förändrings-känslig. Nästan som jag sa en gång, är han allergisk mot förändringar...

Man kan tycka att det är förändringar som gäller skola, lokaler, stimmiga vardagar där man far runt...

men även små små förändringar.

som att fylla åtta år.
vilket borde vara positivt. man blir liksom ÄLDRE och de flesta barn vill bli äldre...större..starkare...
men inte min pojk.

han går omkring hemma och gråter ofta. när jag frågar varför,
berättar han att det var MYYCKET  bättre att vara SJU år.

och det är klart...det är ju även det en förändring....

...då var det dags att byta lakan i sängen hos barnen igen.
-var är mitt VANLIGA lakan mamma?

-det har mamma slängt i tvätten, du får ett NYTT lakan nu

-men varför har du slängt mitt lakan i tvätten? tror du jag kissat ner mej? var det att jag käkade ostbollar i sängen igår? varför??

-nej, men man byter lakan i sängarna, man måste ju det, jag byter mina lakan i min säng med så klart. och storebror.

- men har ni kissat ner er då?

-nej man byter ändå.

-varför?varför får jag inte ha mitt VANLIGA lakan??

.....mmm. så är det här hemma. Andra barnen märker inte ens om jag bytt rent i sängen eller ej.

här är grabbarna grus, knoll och tott, Ler och Långhalm, de två musketörerna......



kortet togs i går på skolans årliga vårfest...Det skiljer fyra år på dom, lill-fis o Ludd, o´ ändå är dom så näära varandra.
Jag vet när jag väntade Lill-fis, så var jag orolig eftersom Lille Ludd höll på att ev få sin diagnos, och jag hade onda aningar om hur allt skulle gå.

så blev det TVÄRTOM....

Lille adhd-Ludd må vara vild och okontrollerbar, men han tummar inte på något för Lill-fis, Lill-fis är det viktigaste av allt för honom. Ludd kan gå i eld och vatten för lille-fisen. Ludd leker med honom jäämt, som om dom inte behövde nån annan på jorden än varandra!

och när Ludd inte är här, ligger Lill-fis i soffan och gråter värre än lille skutt, efter Ludd. Tårar åt alla håll....jag sa-sa-saaaaknar min Ludd...uhu uhu  

jag har ju storebror och Ludd, som det bara skiljer 2 år på, och jag trodde att dom två alltid skulle leka med varann, och visst det gör dom,
men det går inte jämföra med Ludd o Lill-fis!
som om dom verkligen är själsfrender. Fastän Ludd är impulsiv o lätt tar till ett litet slag, och Lill-fis är hur lugn o cool som helst....

så har dom förståelse för varandra, och ett alldeles särskilt band som är sällsynt...

verklig syskonkärlek!

Jag har haft en otrolig hjälp av Ludwig i Lill-fis uppväxt. Ludwig har sett till att inget farligt händer Lill-fis, han bygger otrolga roliga saker till Lill-fis. Han köper slime till honom, han bakar kakor åt honom. Det finns inget som ha n INTE gör för sin Lillebrorrsa.

rätt vackert va?

...tycker jag vi hade hemma här i går kväll, när Lillebror var på ret-humör och hade konstiga ljud för sig och gjorde fula miner åt L...

- åååå vad jag önskar att man fick slå sin lillebror. jag hade slagit honom HÅRT om jag bara hade FÅTT! sa L o satte sig på sängkanten.

.....för ett halvår sen hade han bara klappat TILL lillebror så han rullat iväg över golvet utan att ens reflektera över om det var rätt eller fel gjort.

inte illa va?

en sak som varit irriterande svårt att få grepp om, och som jag inte VILL störa mig på, eller ha något problem med,
men har ändå....
 
Det spelar ingen roll vad du gör, så kunde alltid varit bättre i min sons värld.

har jag bakat en kaka, vill han ha två.

har jag gjort hans favoriträtt skulle jag gjort en gryta bara till honom extra...

får han smågodis, är det fel godis alternativt lite för lite.
 
har vi korv i bröd en dag till lunch borde vi haft fler eller annan dressing eller vad som.

ska vi till liseberg, skulle vi vara där i FLER dagar, hade vi varit ifler dagar, skulle det varit för MYCKET.

har jag köpt glass ska han ha hela paketet annars ingen...

Det är så svårt att förhålla sig til, om man har köpt en sak eller gjort något kan man vara säker på att nån annan fick något bättre eller att kladdkakan bara bör vara till honom annars är det inte bra.

Jag bakade härom dagen, och istället för att han blir glad så säger han direkt
 
- får man ta tre?
 -nä ta en vettja och ta en till om du vill ha mer sen....svarar jag

- jaha. synd att man inte får ta tre. det var ju snällt att du bakade meen.....

SÅ säger han.
inte

- MAMMA JAG VILL HA TRE TRE TRE !!!

utan ett lite milt -
-jaha....cirkus...jag trodde man fick sitta på alla elefanter och se föreställningen...jaha ska man bara sitta där då på en bänk och glo....

-godis? jaha.....jag trodde man fick en hel påse fylld med smågodis och inte bara en halv påse....( sen kan påsarna rymma två kilo, spelar mindre roll)

det verkar vara hans "grej" att fastna på.-
 
-jaha en cykel. det var ju kul...MEN jag trodde jag skulle få en rymdraket. ..men en cykel är väl bra då.....
så ser han så där utttråkad ut...

sen är han ju glad för kakan/ cirkusbiljetten/ cykeln så klart i slutändan. men det är en sak han alltid gör som lätt får en irriterad...

tror det är nåt jag måste lära mig. Det är hans "grej" liksom. Men inte desto mindre är det något som kan reta gall-feber på en när det man gör aldrig "duger". Sen ska man ju inte tänka så jag vet, men man  kanske har sparat till den där cirkusbiljetten, eller bakat den där kakan för att göra honom glad.
 
man förväntar sig att han ska bli nöjd.
felet ligger i min förväntan.

han bara säger det han känner.