gladmymlan

....näää inte så spännande som det låter. Men det är Det Okända på fyran idag, och vi brukar kalla onsdagar för "spök-dagar". Fast ett o annat spöke har vi faktiskt här hemma, i varje fall Ett. Det är en gubbe vi kallar för Gustav. Han lullar runt här i huset och tycker och tänker om vår renovering.

Det var inte så poppis i början, när vi först flyttade in och började riva väggar och golv och tak, då sprang (sprang, flög vad nu spöken gör) han omkring och öppnade dörrar, vred på vattenkranar, och gick runt och gjorde ljud för att skrämmas antagligen, eller i alla fall visa att han är här.

Flyttade runt på saker gjorde han med.

Det var väl lite si och så med att vi hade barn  som  kom in här i huset och ställde till liv, det var flera gånger som sonen (då fem år) sa att
- mamma jag VILL inte gå o lägga mej när det är DAG.
men gubben med skägg där uppe säger att vi ska vara tysta och gå o sova hela tiden.

Sen tror jag allt det blev lite lugnt här i stugan. Tills för nåt halvår sen, när lill-fisen talade om för pappa att
- du måste göra huset FIIINT annars blir gubben ARG på dej.
vilken gubbe sa pappa.
-han som bor här. Det är Hans hus. Han byggde det här huset och bor här med sina geggiga katter. men han går in med sina geggiga smutsiga skor. Det får man INTE göra.
...sa lillfisen.

Ett par dagar senare, berättade han för mig att gubben är i hans rum och rynkar på näsan åt videobandspelaren. ( nej vi har inte längre dvd. Dvd-skivor är överskattade till barn under tio år. de bara repas så vi gick tillbaka till videokassetter som kan spelas om och om igen två hundra gånger´utan att bli förstörda, men nu kom jag ifrån ämnet)

Sen försökte gubben stå på videon. Sa lillfisen. Men det gick inte så då fnissade gubben.

jag är inte spök-rädd, så om han vill bo här med oss, så fine by me. Vissa har väl känt obehag här, men jag tror man gör det på automatik om det är något okänt, osynligt.

Mycket kan man ju förklara bort. Men en del undrar man över. Vår nya ringklocka, som plötsligt ringer, nio fall av tio när jag lägger mig i soffan för en eftermiddagslur:-)
så springer man dit och öppnar... men ingen (synlig) där.

Det händer rätt ofta nuförtiden. Han kanske inte gillar såna nymodigheter vad vet jag.
När jag diskade i dag, tändes och släcktes lampan över diskhon medans jag stod där. Med själva knappen alltså, inte bara lampan som blinkade...

Många tror man är inbillningssjuk, och/eller överdriver.
Själv bryr jag mig inte. jag är ganska säker på min tro, och att spöken eller andar dröjer sig kvar i ett hus torde inte vara så märkligt eller konstigt.
jag har sett mycket mellan himmel och jord som är lite utanför det "normala" och mest som barn, så jag veet att det finns mer under solen än man kan se och ta på.

Det är ju någonstans lite trevligt, att det är någon MER i huset. Så man slipper vara rädd om man är ensam hemma, eller hur?

Förressten, så är ju SPÖK-resan bokad! jag ska tillsammans med min kära svägerska och några andra, åka 88 mil uppåt landet, för att spendera en natt i Borgvattnets prästgård.

ja jag är en idiot som åker 88 mil för att se ett spöke när jag redan har ett hemma haha. Men det ska bli en sån där tjej-grej. vi ska ha med videokameror, vanliga kameror spela in ljud, gå på den närliggande kyrkogården, samt tillbringa natten i "gråterskornas rum" där det sägs spöka hejdlöst. har jag tur ska jag dela rum med en synsk tjej! Lovely!

Förövrigt gick allt som gick FEL igår på jobbet, RÄTT idag istället, så idag är huvudvärken borta, humöret på topp, solen har skinit och fåglar kvittrat och jag är dessutom lite nykär i min så sexiga snygga omtänksamma trevliga och bästaste sambo. Inte illa va?

nej nu ska jag ladda, spppöööök-dags om en 40 minuter.